Agrita Martinsone deltog i baltiska kedjan. Foto: SVT

Hon minns baltiska kedjan vid Sovjets fall

Uppdaterad
Publicerad

I dag är det 30 år sedan baltiska kedjan. Människor i Estland, Lettland och Litauen tog varandras händer i en manifestation för självständighet från Sovjet. En av demonstranterna var Agrita Martinsone i Karlskrona.

– Det var en av de starkast känslomässiga uttrycksformer som jag någonsin sett och har upplevt, säger Agrita Martinsone.

Det var den 23 augusti 1989 som demonstranter i Estland, Lettland och Litauen bildade en mänsklig kedja genom de tre länderna. Totalt deltog runt två miljoner människor, i den 600 kilometer långa kedjan mellan de tre ländernas huvudstäder.

Deltagarna ville visa världen sin strävan efter självständighet från Sovjetunionen.

”Fria på riktigt”

– Jag trodde precis som alla andra då att förändringen var möjlig och att vi kunde bli fria på riktigt. Men det var inte självklart, säger Agrita Martinsone.

Hon växte upp i Talsi i Lettland. Efter självständigheten från Sovjetunionen kom hon till Sverige. Här är hon rektor

I år är det 30 år sedan protestaktionen genom Estland, Lettland och Litauen. Foto: Privat

på Litorina folkhögskola i Karlskrona och Lettlands honorärkonsul.

För minnen vidare

I dag, på 30-årsdagen efter den baltiska kedjan, minns hon händelsen när världens blickar riktades mot demonstrationen som hon deltog i.

– Det är obeskrivligt. Men jag berättar gärna för mina barn. Jag ska också berätta för barnbarnen om känslan och att det var värt kampen trots rädslan, säger Agrita Martinsone.

Baltiska kedjan den 23 augusti 1989. Foto: TT

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.