Foto: Marita Kangestad/SVT

Envis kamp mot giftig växt

Publicerad

Parkarbetarna i Karlskrona jobbar hårt för att utplåna den giftiga jättelokan. Men det ihärdiga arbetet kan vara lönlöst. Privata markägare har inte samma krav på sig, utan kan låta växten frodas fritt.

På kartor har parkarbetarna i Karlskrona kommun markerat ut områden där jätteloka växer. I Rödeby, Fridlevstad, Jämjö och Lyckeby finns det gott om den giftiga växten. Där görs regelbundna insatser för att stoppa blomman som kan bli upp till fem meter hög och närmast liknar hundkex i jätteformat.

– För drygt fem år sedan hade kommunen en plan som gick ut på att jättelokan skulle vara utrotad fram tills i dag. Men den planen har vi fått ge upp, säger Jacob Runesson, arbetsledare för parkarbetarna.

”Tål det mesta”

Jättelokan dyker hela tiden upp på nya områden. En enda planta kan producera upp till 50.000 frön som sprider sig med vinden, vatten och med jord som flyttas. När ett nytt angripet område upptäcks koncentreras arbetet kring att klippa bort blommorna för att förhindra fröbildning och spridning.

– När de har blivit stora tål de ju nästan det mesta, säger Magnus Göransson, parkarbetare.

När blommorna är borta besprutas plantorna med gift tills de dör. Det görs två gånger per säsong. Och om de växer nära vattendrag skållas Jättelokan med 100 gradigt vatten.

– Får man växtsaften på sig kan man få rejäla brännsår. Det gör rejält ont och du får vattenfyllda blåsor om huden exponeras av sol, säger Magnus Göransson.

Finns ingen plan

Men kommunen får bara bekämpa jättelokan på allmän mark. Privata markägare kan låta de stora växterna frodas fritt. Orsaken är att det saknas en bekämpningsplan i Blekinge.

Länsstyrelsen kan upprätta en sådan plan enligt växtskyddslagen.

Då kan markägarna tvingas att bekämpa jättelokan.

– Om man tar fram en beredskapsplan så innebär ju det att länsstyrelsen måste vara beredda att ta fram resurser för att förelägga markägare att vidta åtgärder och så blir det en tillsynsfråga också. De resurserna har inte vi i dag, säger Markus Forslund, avdelningschef på länsstyrelsen.

Det här är jätteloka

Växten har sitt ursprung från Asien och de första plantorna planterades i trädgårdar i Sverige på 1800-talet.

Den sprids kraftigt och frön som ligger i marken kan vara grobara i upp till sju år.

Jätteloka innehåller furokumariner som kan ge rodnad och blåsor på huden som liknar brännskador.

På artportalen.se kan du se hur utbredd arten är i landet och anmäla om du hittat den på nya platser.

Du kan också rapportera in till din kommun om du hittat plantorna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.