Sedan oktober har polisens demokrati- och hatbrottsgruppen i Syd verkat i hela regionen men ännu har få polisanmälningar som gäller hot mot politiker hamnat på deras bord. Men även om gruppen hade fått in många polisanmälningar är det sällan det leder till åtal. 

– Det är jättesällan. För något år sedan var det en politiker i Vellinge som var utsatt för olika hot på nätet där det blev en fällande dom men jag har inga bra exempel från övriga Sydområde, säger Kristina Aspegren,  gruppledare polisens demokrati- och hatbrottsgrupp region Syd.

När det gäller särskilt hot på nätet är det svårt att bevisa att det verkligen är personen bakom namnet som skrivit hotet.

– Dels ska du hitta en gärningsperson och det ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att detta är gärningspersonen, säger Kristina Aspegren. 

Anmäl ändå

Men polisen menar att det trots detta är viktigt att politikerna polisanmäler det som de utsätts för.

– Får inte vi in anmälningar finns det inte i vår värld heller. Jag kan inte säga att ”jag vet att det är ett problem eftersom jag pratar med politiker” för jag får ingen personal på det, säger Kristina Aspegren,

Kristina Aspegren menar att även om många politiker är luttrade är det viktigt att anmäla för att det ska synas i statistiken.

– Någonstans måste vi också visa problematiken. Även om vi kanske inte får tag på gärningsperson visar vi då ett mönster i samhället, säger hon.

Vad behövs för att lättare kunna utreda de här brotten?

– Givetvis en tydligare lagstiftning men jag tycker även debatten är jätteviktig; att man inte anmäler för att det är normaliserat. Den normförskjutningen är skrämmande, säger Kristina Aspegren.

TV: Se hela inslaget