Modelljärnvägen upptar ett helt rum och trots att Erik Björnwall har arbetat med järnvägen och landskapet i mer än fem år finns det alltid små justeringar som ska göras.

– Det är det som är tjusningen med det här – att aldrig bli klar, säger Erik Björnwall.

Därför bygger han

Trots att han aldrig varit på andra sidan Atlanten har han byggt upp ett fiktivt samhälle, som ska påminna om ett i Wisconsin, USA.

– Jag har använt Google maps och studerat bilder, så folk som ser modelljärnvägen och har varit i området tycker att det är väldigt likt.

Men det är inte själva tågen som är det intressanta för dig?

– Nej, det är byggandet och storyn kring det hela. Att hitta tidstypiska vagnar, byggnader, bilar och människor. Och att få det hela att smälta ihop till en miljö så att det ser ut som om var sak har sin plats.

”Vill inte krympa mig”

Det finns flera små gubbar och gummor utplacerade i miljö och flera av dem har ett namn.

– Min favoritfigur är svenskättlingen George. Han är pensionerad lastbilschaufför och står nu vid busshållplatsen och läser tidtabellen.

Finns du själv med?

– Nej, absolut inte. Jag är åskådare.

Vill du inte vara med?

– Nej, jag skulle bli så liten om jag skulle krympa mig.

Modellrallarträff i Blekinge

I morgon samlas modellrallare från Småland, Skåne och Blekinge i Lyckeby medborgarhus för att studera moduler och utbyta erfarenheter. I dag finns det ungefär 30 modellrallare i Blekinge, men återväxten är dålig.

– Vi har ungefär samma åldersstruktur som en pensionärsförening.

Hur nördigt är det här egentligen?

– Inte alls, det här är livet tycker vi.