Vem är det egentligen som har ansvar om invånare dricker giftigt eller förorenat vatten ur kranen? Detta har aktualiserats efter den så kallade PFAS-skandalen i Kallinge.
– Detta är något som man behöver fastställa för att få en form av trygghet, både för de som dricker vatten men också för försäkringsbolagen, säger Filip Bladini, universitetslektor skadeståndsrätt Göteborgs Universitet.
När de två parterna, PFAS-föreningen och Ronneby Miljö och Teknik, i rättsfallet för första gången möttes i rätten idag kom de, trots att de står på två helt olika sidor, överens om en sak. Både PFAS-föreningen och det kommunala vattenbolaget vill att fallet hissas direkt upp till Högsta domstolen.
– Det betyder mycket för det snabbar på processen och sparar massa tid, säger advokat Göran Starkebo.
Är vatten en produkt?
Trots att parterna är överens är det upp till tingsrätten att ta det slutgiltiga beslutet och detta väntas ta ungefär två veckor. Det som parterna vill att högsta domstolen ska bedöma är om vatten är en produkt eller inte.
– Vi anser att det är en produkt och att vattnet har varit förgiftat och det giftet har fastnats hos våra klienter. Det har vi provsvar på, säger Göran Starkebo.
Detta håller inte motparten med om.
– Vi hävdar kommunalt dricksvatten inte är en produkt utan en tjänst, säger Peter Öhrn, försäkringsjurist länsförsäkringar.
LÄS MER: Advokaten: ”De borde medge och kompensera”
Rätten måste välja lag
Det var måndagen den 16 december 2013 som cirka 5.000 hushåll i Kallinge nåddes av nyheten att Brantafors vattenverk stängts eftersom det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik hade hittat höga halter av den numer förbjudna kemikalien PFAS i dricksvattnet.
Både barn och vuxna har efter detta testats och uppvisat förhöjda halter av PFAS i blodet. Att dricka vatten med höga halter av PFAS under en lång tid misstänks kunna öka risken för exempelvis sköldkörtelsjukdomar och ha negativa effekter på levern och immunförsvaret.
Detta har nu har blivit ett rättsfall efter att PFAS-föreningen, som består av 174 personer som drabbats, har stämt kommunens vattenbolag eftersom det står för leveransen av det giftiga vattnet. Det kommunala vattenbolaget menar dock att det är oskyldigt eftersom man varit ovetande om kemikalierna i vattnet.
LÄS MER: PFAS-drabbade i USA får rekordskadestånd
Unikt fall i Sverige
Fallet är unikt i Sverige men i USA har ett kemiföretag nyligen dömts till att betala motsvarade sex miljarder kronor till 3 500 personer som drabbats av att företaget förorenat dricksvatten med ämnet PFOA.
Eftersom liknande fall inte prövats i svensk domstol förut måste det bestämmas vilken lag som ska tillämpas. Det som då kan avgöra hela ansvarsfrågan är om rätten anser att vatten är en produkt eller inte. Antingen väljer rätten att gå efter produktansvarslagen eller lagen om allmänna vattentjänster.
– Skillnaden är hur strängt ansvaret är. I produktansvarslagen är det ett strikt ansvar och det är en konsumentskyddade lagstiftning som är till för att skydda mot personskador som är orsakade av produkter. Om vatten inte är en produkt måste man visa att den som orsakat skadan har varit vårdslös vilket är betydligt svårare, säger Filip Bladini, universitetslektor skadeståndsrätt Göteborgs Universitet.
LÄS MER: PFAS-förening stämmer Miljöteknik
F17 ligger bakom föroreningen
Vad som är fastställt är att källan till det förorenade vattnet kom från Brantafors vattenverk och det är från en brandövningsplats på flygflottiljen F17 som brandskum med kemikalier har sipprat ned i grundvattnet och vattentäkten. Brandskummet ska ha använts åren 1985 till 2003 men hur länge vattnet varit förorenat är okänt.
Försvarsmakten har tagit på sig ansvaret för att vattnet förorenats i Kallinge men säger sig inte ha känt till riskerna med brandskummet. Att stämma Försvarsmakten är inte en väg som de personer som drabbats kunnat gå utan det skulle i så fall vara något som det kommunala vattenbolaget skulle kunna göra.