Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Nell Sjölin Jönsson är 18 år och går på Furulundsskolan i Sölvesborg. Foto: Rasmus Svensson

Nu vill Nell, 18, berätta om sitt självskadebeteende

18-åriga Nell Sjölin Jönsson dolde sitt självskadebeteende i många år innan hon fick hjälp. Nu vill hon bli frisk och hjälpa andra genom att prata öppet om det. Första steget för henne var att skriva en lång uppsats i skolan.

– Bara för att man alltid ler betyder det inte att allt är bra. Jag vill att folk ska tänka på hur de beter sig och bry sig om varandra. Att prata om självskador och ätstörningar ska inte vara tabu, säger Nell Sjölin Jönsson.

Allt började när Nell Sjölin Jönsson var 14 år och egentligen vet hon inte varför. Utåt sett hade hon gott om vänner och hon var duktig i skolan och på fotboll. Det ingen visste var att hon börjat att svälta sig själv och skar sig. Hon dolde det för att skydda sin familj och sina vänner.

– Jag var målvakt så jag skyllde på att jag hade skav från mina målvaktshandskar. Jag hade plåster och långärmade tröjor och när folk påpekade det skojade jag bort det. Alla gick på det, berättar Nell Sjölin Jönsson.

LÄS MER: Ny vård för svårt självskadande läggs på hyllan

Fick prata med kurator

Nu går Nell Sjölin Jönsson på gymnasiet på Furulundsskolan i Sölvesborg men det var för två och ett halvt år sedan som vändpunkten kom. En av hennes vänner tvingade henne då att söka hjälp, annars skulle vännen berätta för hennes föräldrar.

– Först blev jag arg men sedan sökte jag hjälp hos en kurator på ungdomsmottagningen och blev väldigt väl mottagen. Det var tur, för blir man inte tagen på allvar så tror jag att det är stor risk att man bara fortsätter och aldrig söker hjälp igen. Just då förstod jag inte riktigt att jag behövde hjälp heller.

Det gick dock ett tag innan hon berättade allt för sina föräldrar. Nell Sjölin Jönsson fick träffa en kurator som hon tyckte var bra men sedan blev det sommar och allt rann ut i sanden.

– Men på hösten sökte jag hjälp självmant för jag förstod att jag behövde det och då berättade jag också för mina föräldrar, säger Nell Sjölin Jönsson.

LÄS MER: ”Den vård jag har fått har varit katastrof”

Stort mörkertal

Hur många unga det finns i Blekinge som har problem med självskadebeteende är ovisst Mörkertalet är stort och både primärvården och skolhälsovården försöker upptäcka ungdomarna.

Det finns i dag en terapigrupp med dialektisk terapi för de med allvarligt självskadebeteende och där går ungdomarna både i enskilt och i grupp. Ett tiotal unga är inskrivna där just nu.

– Där får man verktyg för hur man kan sluta skada sig själv och det är fullt möjligt att må bra igen, säger Maria Holst-Ekholm, verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Blekinge.

TV: Se hela inslaget här

Flest flickor som drabbas

Problem med självskadebeteende ses ofta i kombination med andra sjukdomar som ätstörningar, ångest, depression eller ADHD.

– Många döljer det, men får man hjälp är prognosen mycket god för de här flickorna, för det är mest flickor som drabbas. De får verktyg för att hantera sin ångest och tillgång till en terapeut som de kan ringa när som helst. Det är ganska vanligt med ADHD i kombination med självskador eller att man varit utsatt för ett trauma. Då får de behandling för det också och prognosen för att bli helt frisk är mycket god, säger Olof Elmgren, chefsöverläkare på barn- och ungdomspsykiatrin i Blekinge.

Efter att ha kämpat mot självskador och ätstörningar i fyra år har Nell Sjölin Jönsson bestämt sig för att sluta dölja sina problem. Hon har skrivit en lång uppsats i skolan och beskriver hur viktigt det är att öppna sig och tänka på hur vi alla tilltalar och behandlar andra människor.

– Sedan är det så viktigt att söka hjälp, det vill jag verkligen förmedla. Men det behöver inte alltid vara att söka läkare eller ungdomsmottagningen, det kan vara att berätta för sina föräldrar, vänner eller lärare eller kanske att skriva om det. Sedan kan man ta nästa steg och söka vård och då är det jätteviktigt att man blir tagen på allvar, säger Nell Sjölin Jönsson.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer