Damhockey är en växande sport som lockar mer publik, men framför allt mer spelare. Särskilt bland de födda efter millennieskiftet. En av dem är Filippa Wahlfried från Olofström, som fick upp ögonen för sporten i mycket ung ålder.
– När jag var omkring fyra år drog min pappa med mig ut på isen, och sedan dess har jag varit fast. Det som är roligt med sporten är att man hela tiden kan utvecklas och bli bättre, säger hon.
”Det är fruktansvärt”
I dag spelar hon i Karlskrona HK:s damlag i division 1. Målet är i första hand att få spela i högstaligan SDHL, eller att få spela college-hockey i USA eller Kanada. Men hon får lägga i stort sett all sin fritid på idrotten, eftersom hon går första året på gymnasiet.
– Jag tycker det fungerar bra. Och eftersom det inte är så lätt att leva på damhockeyn i Sverige så vet jag att jag kommer att behöva min utbildning.
Och det stämmer att det inte är lätt att leva på hockeyn. En granskning SVT Sport gjorde i december visar att en spelare i SDHL i snitt tjänar 4.000 kronor i månaden. Motsvarande siffra för män i SHL är 110.000 kronor i månaden – 27 gånger så mycket.
– Jag tycker det är fruktansvärt och dåligt. Vi kvinnor kämpar lika mycket redan från ung ålder, men får aldrig samma förutsättningar som männen.
Växande sport
Samtidigt växer sporten, både bland publiken men framför allt bland spelarna, enligt tränaren Conny Olausson.
– Varje år dyker det upp nya damlag i klubbar och föreningar, framför allt i södra Sverige. Och bland de födda runt -01 till -04 finns väldigt många nya spelare. Jag tror att landslagets tränare till nästa OS kommer ha helt andra förutsättningar att välja ut ett lag, som kanske kan mätas med Kanada och USA, säger han.
På Karlskrona HK:s senaste hemmamatch satt 104 personer i publiken. Och där finns det fortfarande mer som kan göras.
– Det handlar om att paketera matcherna som man gör med herrlagets. Att det ska vara en upplevelse runt själva matchen också. För våra matcher nuförtiden är alltid väldigt jämna och spännande, säger Conny Olausson.