70 år sedan Krylbosmällen

Uppdaterad
Publicerad

KRYLBO I sommar är det 70 år sen Krylbosmällen, en av andra världskrigets mest dramatiska händelser i Sverige. Fortfarande är det oklart vad som orsakade explosionen.

Strax efter klockan 5 på morgonen den 19 juli 1941 small det.

Ett tyskt ammunitionståg på väg mot Finland, exploderade inne på bangården i Krylbo som inom några minuter var ett brinnande inferno.

Sven Jacobs som fortfarande bor i Krylbo, han var då knappt 20 år gammal, vaknade av smällarna och tog tillsammans med en kamrat cykeln för att se vad som hänt.

-När vi kom in var det en fruktansvärd förödelse på bangården. Och på gatan där vi kom cyklande låg en obriserad 12,5-centimeters artellerigranat. Då vände min kamrat och cyklade hem, berättar Sven.

Hans hustru Anna arbetade då på ålderdomshemmet i By utanför Avesta och röken syntes ända dit.

-Vi såg den svarta röken men visste ju inte vad det var då. Det var en fruktansvärt varm sommar och vi trodde att åskan kanske slagit ner och tänt eld, säger Anna.

Ingen omkom i smällen

Trots förödelsen omkom inga människor. 24 personer skadades, framförallt av granatsplitter, ett hundratal vagnar och flera lok brann upp och förstördes och uppröjningsarbatet tog flera veckor.

Birger Eriksson, som då var journalist på Avesta Tidning, fanns på plats på morronen med sin kamera. Och han kan också berätta om de hjältedåd som utfördes av järnvägspersonalen för att begränsa katastrofen.

-De lyckades koppla loss en ammunitionsvagn och med handkraft rulla bort den, trots att det brann runt om dem. Därmed begränsades ju explosionerna och de fick guldmedalj av Statens Järnvägar efteråt, berättar Birger.

Vad som orsakade Krylbosmällen vet ingen med säkerhet. Enligt den polisutredning som gjordes var den mest troliga förklaringen ett bromsfel på en vagn, vilket orsakade gnistbildning och brand.

Kan ha varit sabotage

Det har också spekulerats i sabotage, eftersom den tyska permittent- och ammunitionstrafiken genom Sverige givetsvis var illa sedd av de allierade.

Författaren och TV-producenten Björn Fontander i Borlänge har både skrivit och gjort film om Krylbosmällen. Han är inne på att den brittiske officeren Malcolm Munthe, med kopplingar till Hildasholm i Leksand, på något sätt låg bakom aktionen.

-Munthe var utbildad i sprängteknik och jag tror att det var han och hans mannar som låg bakom. När jag träffade honom bekräftade han indirekt det och även om han var en fantasifull herre, trodde jag faktiskt på honom den gången, säger Björn Fontander.

Fortfarande är en del material om Krylbosmällen hemligstämplat men i år blir det offentligt. Kanske får vi då svaret på vad som egentligen låg bakom.

Lars-Gunnar Larsson/Gävledala

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.