”Vi utrikesfödda blir automatiskt tilldelade en skola, och det kan vara svårt att förstå att det ens går att välja en annan skola”, säger Ayan Ubahle. Foto: Erica Stenback/SVT

Ayan väljer bort närmaste skolan för sin son

Publicerad

När Ayan Ubahles son skulle börja skolan valde hon bort det närmaste alternativet. Familjen är orolig för att sonen inte ska lära sig tillräckligt bra svenska på Tjärnaskolan i Borlänge.

– Min son lär sig inte svenska hemma och han måste lära sig den svenska kulturen. Det gör han inte på Tjärnaskolan, för där går det nästan bara barn som inte har svenska som modersmål, säger hon. 

Familjen har istället valt att skjutsa sonen tio minuter i bil till Domnarvets skola.  

– Jag tycker att det fungerar väldigt bra på Domnarvet. Jag är glad att min pojke har hamnat där.  

Enligt Skolverket har eleverna i den svenska skolan blivit alltmer segregerade, det vill säga uppdelade – både utifrån socioekonomisk bakgrund och utifrån om eleverna har någon form av utländsk bakgrund – under perioden 1998-2015. En ökning som enligt Skolverket dock ska ha avstannat under de senaste åren.

”Fria skolvalet skapar segregation”

Ayan Ubahle kommer ursprungligen från Somalia och är engagerad i flera föreningar i Borlänge. Hon säger att hon ser skillnader i hur föräldrar i Borlänge kan ta till sig och använda det fria skolvalet. 

– Vi utrikesfödda blir automatiskt tilldelade en skola, och det kan vara svårt att förstå att det ens går att välja en annan skola. Många familjer har inte heller tid eller möjlighet att kunna skjutsa till en skola som ligger längre bort.  

– Samtidigt väljer familjer med svenska som modersmål bort den närmaste skolan, fast de till exempel bor närmast Tjärnaskolan. Så då blir skolan ännu mer segregerad, säger Ubahle.

”Majoriteten är nöjda med skolan”

Lars Walter, sektorchef i Borlänge kommun, vill inte använda ordet segregation för att beskriva läget på några av Borlänges skolor. Enligt honom är ordet för värdeladdat och innebär olika saker för olika personer. 

– Det är bekymmersamt om det finns föräldrar i Borlänge som byter skola för att de inte tror att deras barn kommer att lära sig svenska. Men jag tror att den absoluta majoriteten av föräldrarna i Borlänge är nöjda och trygga med den skola som bedrivs i Borlänge. Det får inte göras till en sanning att det är såhär det ser ut i kommunen.

– Vi har ett tufft uppdrag att få till en likvärdig skola överallt i kommunen. Men det är ingen unik situation för Borlänge, så ser det ut i hela Sverige, säger Walter.

Försöker kompensera bristerna

Förra läsåret undervisade obehöriga lärare på 6 av 10 av heltidslärartjänster på Tjärnaskolan. Lars Walter har förståelse för om en koppling görs mellan andelen obehöriga lärare och föräldrars oro över barnens utbildning. 

Borlänge kommun försöker kompensera för bristen på obehöriga lärare på flera olika sätt, till exempel genom en högre tilldelning av förstelärare på skolor med många obehöriga lärare. Detta som ett sätt att höja kompetensen och det kollegiala lärandet mellan lärarna.

Enligt Lars Walter har Borlänge ett nära samarbete med Högskolan Dalarna och tar emot lärarstudenter. Tjärnaskolan ingår i det samarbetet.

– Vi är först med en helt arbetsintegrerad lärarutbildning där vi anställer studenterna för att de ska kunna studera och arbeta redan från första dagen, säger han.

Uppdatering: I en tidigare version av artikeln stod felaktigt att Ayan Ubahles son gick på Tjärnaängskolan. 

Ayan Ubahle var med och debatterade den svenska skolan i “Val 2018: Skola utan lärare”  som sändes torsdag kväll SVT1 och på SVT Play.

Skolsegregation

Visa

Skolsegregation visar hur elevsammansättningen på skolorna skiljer sig åt både utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund.

Källa: Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer