Foto: Scanpix

Barnfetma behandlas inte

Uppdaterad
Publicerad

Endast en bråkdel av barn med fetma i Sverige får behandling, och de flesta får det för sent. Det skriver flera läkare, sjuksköterskor och professorer på DN-debatt. Gävleborgs landsting är bland de sämsta att behandla, påstår man.

Övervikt hos barn har ökat kraftigt de senaste 25 åren och det leder ofta till framtida sjukdomar som diabetes, hjärt och kärlsjukdomar. Enligt debattartikeln i Dagens Nyheter kostar fetman mellan 25-35 miljarder kronor varje år i Sverige.

– Jag är rädd att de ska känna sig utanför, säger Victoria Platt som är mamma till barn som är överviktiga enligt tillväxtkurvorna, hon försöker komma tillrätta med problemet tillsammans med skolhälsovården.

Victoria Platt i Gävle har barn som enligt tillväxtkurvorna är överviktiga. Tillsammans med skolsjukvården försöker dom hitta ett sätt att komma till rätta med problemet.

Dåliga resultat i Gävleborg

Sven Klaesson är barnläkare på Södertälje sjukhus. Han är fetmabehandlare i världsklass när det gäller långsiktiga resultat. Han är kritisk till att så många barnkliniker inte behandlar barnfetma. Det syns på bland annat på rapporteringen till kvalitetsregistret, där framförallt Gävleborgs landsting utmärker sig för att uppvisa dåliga resultat:

– Många landsting ser det som en ny patientgrupp som tar resurser från andra och därmed nedprioriterar man den här gruppen som vi vet har stora framtida problem och sjuklighet. Men vi vet att med systematisk behandling så går det att bli av med sin barnfetma.

På Hudiksvalls sjukhus finns ett team som jobbar med överviktiga barn, men det är inte en prioriterad målgrupp.

Och på sjukhuset i Gävle har man inte något team alls.

– Jag undrar 'varför inte'. Har vi inga överviktiga barn här? Och vad finns det för stöd och hjälp i andra landsting? säger Victoria Platt.

Vid Landstinget Gävleborg är man medvetna om att vården för den här patientgruppen bör bli bättre, men vill inte kännas vid fullt så dåliga resultat som artikeln säger.

– Artikeln i DN bygger på ett register som vi inte är med i, det kan vara en delförklaring, säger Margreth Hultin Rosenberg som är chef barn- och ungdomsvården.

– Sen behöver vi inom specialistsjukvården bli bättre på att ta hand om feta barn. Det handlar då om att tex diatist, sjukgymnast och kurator måste arbeta tillsammans.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.