Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Man måste ha tålamod och ge dem en chans” – Leksands kommundirektör och en av kommunens arbetsgivare berättar om hur viktiga flyktingarna är för kommunen och om vilka utmaningar som finns. Foto: Charlotte Pettersson/SVT

Flyktingarna viktiga för Leksand – ”Vi behöver arbetskraft”

Uppdaterad
Publicerad

Fem av Dalarnas 15 kommuner klassas som landsbygdskommuner med besöksnäring. Det är i den typen av kommuner det varit lättast för flyktingar som kom 2015 att få jobb. Och i Leksand talar man om att det var ”bra tajming” att flyktingarna kom när de kom, eftersom behovet av arbetskraft är stort.

De fem kommuner i Dalarna som räknas till gruppen landsbygdskommuner med besöksnäring är Leksand, Malung-Sälen, Orsa, Rättvik och Älvdalen. Enligt siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram åt SVT är 42 procent förvärvsarbetande av de som kom i den stora flyktingvågen 2015 och bosatte sig i den typen av kommuner.

”Har jobbat utifrån deras nivå”

– Deras eget engagemang har varit viktigt, vilket de flesta har haft. Man ville verkligen ha jobb. Sedan har de haft olika förutsättningar. Vi har jobbat med dem utifrån deras nivå med språkutveckling, hjälpt till med att ta körkort och att få det sociala livet att fungera, säger Göran Wigert som är kommundirektör i Leksands kommun.

I videon: ”Tajmingen var bra” – Leksands kommundirektören och en av kommunens arbetsgivare berättar om hur viktiga flyktingarna som kom 2015 är för kommunen och om vilka utmaningar som finns när det kommer till arbete.

Så gjordes undersökningen

Visa

SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.

• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.

Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.

• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.

• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fem år efter flyktingkrisen

Mer i ämnet