Antalet utrikesfödda har ökat i Dalarna från 11 procent år 2011 till 16 procent år 2018. Men antalet utrikesfödda representanter i politiken har däremot minskat, från 5,7 procent år 2011 till 5,5 procent 2018. I riket som helhelt är den siffran oförändrad på 9 procent.
– Det jag kan säga är att partierna inte har tagit in tillräckligt med personer med utrikesbakgrund på sina mandatlistor, säger Helle Bryn-Jensen, jurist på Länsstyrelsen i Dalarna.
Borlänge är bäst
I Dalarna är det Borlänge kommun som är bäst på att få in utrikesfödda i politiken. Mandatperioden 2011 – 2014 var det 10 procent utrikesfödda som satt i kommunfullmäktige i Borlänge och 2015 – 2018 ökade andelen till 13 procent.
Orsaker till få utrikesfödda politiker
Det finns flera orsaker till att så få utrikesfödda är politiker. Språket kan vara en barriär, liksom alla krav som måste uppfyllas för att ens få ställa upp som politiker i kommunal- och landstingsval.
Du måste:
Ha fyllt 18 år senast på valdagen, vara svensk medborgare och vara folkbokförd i kommunen/landstinget, vara medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge och folkbokförd i kommunen och landstinget. Medborgare i något annat land än de som räknats upp ovan, eller statslös, och har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen, samt folkbokförd i kommunen eller landstinget.
De etablerade politiker som SVT pratat med är självkritiska till den låga andelen utrikesfödda. Hör några röster i klippet ovan.