Hur långt får du gå i din pyntaiver? Foto: Dave Martin/TT

Så pyntar du i trädgården

Uppdaterad
Publicerad

Hela trädgården full med renar och blinkande tomtar, kransar som skräpar och ljusslingor i grälla färger.

Hur långt får man egentligen gå i sin pyntariver? Och hur ska man göra så inte julefriden övergår i en julefejd med grannen?

Vissa har redan ivrigt tjuvstartat, en del väntar tills på söndag och en del vill bara glömma alltihopa. Vår inställning till julpynt är, precis som med allt annat, olika. Den som gillar mycket av allt när det kommer till julpynt kanske ska kolla läget med grannen först.

– Man kan höra efter och tänka på att man inte har det som syns bäst mot grannarna, att man riktar det mot gatan och inte mot fönster. Man pyntar väl för omgivningens skull också, då kan man kolla så de uppskattar det, säger Terese Wallinder, jurist på Villaägarnas riksförbund.

Inga regler

Men både som husägare och lägenhetsboende får man stå ut med ganska mycket. Det finns inga detaljlagar som styr exempelvis hur sent man får klippa gräset eller hur mycket man får dekorera huset. I stället får man gå efter miljöbalken som säger att man ska ”vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått” när man utför en åtgärd, så det inte medför ”skada eller olägenhet” för andra. Det ska mycket till för att man ska kunna driva något vidare.

– Det skulle vara om det blir direkta trakasserier, att det finns ett syfte att störa med dekorationerna. Eller om det är nära och väldigt intensiva färger i anslutning till ett fönster där det stör. Om det går över vad en person med normal störningsnivå klarar, säger Wallinder.

Får stå ut

Samma gäller för den som bor i flerfamiljshus – då får man acceptera en viss grad av störning. De allmänna bestämmelserna säger också att man ska bo på ett ”normalt” sätt, enligt PG Nyström, förbundsjurist på Hyresgästföreningen.

– Det betyder att man får pynta lägenheten i samband med advent, även om det då innebär att man ställer adventslyktor i fönstren som sprider ljus som kan få någon magsur granne att reagera. Det får helt enkelt grannarna ta.

Om man störs väldigt och tycker att grannens pyntande övergår det normala, tycker både Nyström och Wallinder att man ska prata med denne.

– Det bästa är om man kan diskutera och be grannen ta bort eller flytta de delar som stör. Att man löser det med sunt förnuft och inte med juridik, säger Terese Wallinder.

Olika inomhuspynt

Adventsstjärna – kommer ursprungligen från den tyska staden Herrnhut. Där har den tillverkats sedan 1880-talet. Spreds i Sverige under 1900-talet. Förut var den mer sammankopplad med adventsveckorna, nu hänger den ofta kvar i fönstren över julhelgen eller längre. Därför har den allt mer kommit att kallas ”julstjärna”.

Adventsljusen – en sed där man söndagarna i advent tänder fyra ljus som i Sverige kan spåras till 1800-talets slut. Innan dess fanns den så kallade adventsgranen, som hade ett större antal ljus som tändes på adventssöndagarna och ofta placerades i kyrkor eller sjukhus. På 1920- och 1930-talen blev seden med fyra adventsljus allt vanligare och speciella adventsljusstakar började säljas i affärerna.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.