Hur den som lever med skyddad identitet hanteras inom vården skiljer sig åt mellan Sveriges regioner, det visar en granskning som SVT Nyheter Dalarna gjort.  

I Dalarna ska personer som inte vill eller kan uppge sitt personnummer få ett så kallat reservnummer – ett tillfälligt nummer i kontakt med vården. Dessutom ska den vårdsökande erbjudas en kontaktperson vid första vårdtillfället.

Men de här riktlinjerna känner inte Julia igen. 

– Jag känner inte igen någonting överhuvudtaget. Ingen har berättat för mig att jag kan få någon kontaktperson eller att jag kan få något direktnummer att ringa när jag söker vård, säger hon.

Problem att hämta ut mediciner

Julia anser att akuten är ett säkrare alternativ än vårdcentralen då hon tycker att sekretessen känns högre där. Där kan hon även få med sig mediciner som kan räcka några dagar innan hon har möjlighet att hämta ut dem på apoteket.

Det uppstår också ofta problem när hon ska hämta ut medicin till sina barn.

– Först är det problem med hotbilden, för i apotekens system så står det inte vem som är hotbilden för barnen. Jag kan heller inte bevisa att jag är mamman utan måste ha med mig ett personbevis som inte får vara för gammalt för då blir jag nekad. I många fall har de fått ringa upp läkaren som skrivit ut medicinerna, som då fått godkänna mig. Vissa tillfällen har jag fått ringa min handläggare på socialtjänsten.

Julia heter egentligen något annat och i videon ovan har en annan person läst in hennes citat. Där svarar också Region Dalarna.