Stäng

Dalarna

Per-Olof Lindh, som är enhetschef på Kronofogden. Foto: Pressbild / TT

Rekordmånga vill ha skuldsanering

Publicerad

Aldrig tidigare har så många personer ansökt om skuldsanering som under årets första sex månader.

– Det finns ett stort behov. Många människor har levt i ekonomisk utsatthet i åratal, det är bra att fler nu tar steget att ansöka, säger Per-Olof Lindh som är enhetschef på Kronofogden.

Fram till den sista juni i år hade nästan 10 900 personer ansökt i hela landet, en ökning med cirka 15 procent jämfört med samma period förra året.

I Dalarna har 339 ansökningar kommit in det första halvåret 2019, flest ansökningar har kommit in i Borlänge och Falu kommun. Minst antal står Gagnefs kommun för.

Ökningen beror på lagändring

En lagändring i november 2016 har gjort att antalet personer som ansöker om skuldsanering har ökat kraftigt.

Anledningarna till att människor får ekonomiska problem är bland annat skilsmässa, arbetslöshet och sjukdom. Men de senaste åren har även skulder kopplade till spel stått med i ansökningarna.

– En stor andel av de människor vi möter lever med mycket små mariginaler. Vissa har tappat livsgnistan, andra skäms över sin situation. För dessa personer kan en skuldsanering vara en livsavgörande vändning, en chans att återvända till ett liv där ekonomin inte alltid spelar huvudrollen, säger Per-Olof Lindh.

Fakta: Detta är skuldsanering

Skuldsanering innebär att du slipper betala hela eller delar av din skuld.

För att kunna få skuldsanering ska du sakna möjlighet att betala skulderna inom överskådlig tid. Det behöver inte handla om stora skulder – det är din personliga situation som avgör.

Efter att beslut tagits om skuldsanering görs en betalningsplan.

Det innebär att du får leva på existensminimum, oftast i fem år. Alla inkomster som överstiger den nivån går till att betala skulderna.

Källa: Kronofogden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.