Vägledningen uppmanar de som ansvarar för konstgräsplanerna att på olika sätt förebygga negativ miljöpåverkan vid till exempel underhåll och skötsel av konstgräset.

”Ftalater eller tungmetaller”

Fyllnadsmaterialet som används på planerna, så kallat gummigranulat är så små att de räknas som mikroplaster, och kan utgöra en fara för miljön.

– Majoriteten av granulater som används på konstgräsplaner är gjorda av återvunna bil- och maskindäck. De i sin tur kan innehålla ftalater eller tungmetaller, och det är ämnen som i sig kan ha negativa effekter på miljön, redan vid låga halter, säger Anna Wemming, miljöhandläggare på Länsstyrelsen Dalarna.

”Kan dö av svält”

Enligt Anna Wemming kan man se att mikroplaster ansamlas i näringsväven och påverkar flera djurarter, bland annat vattenlevande organismer.

– Man kan hitta mikroplaster i olika djur, till exempel djurplankton, musslor, fisk och sjöfågel. Det kan ge effekten att om djurplankton äter mikroplaster och tror att det är växtplankton så kan de dö av svält, och det kan få effekter på ekosystemnivå, säger hon.

Den här vägledningen som Naturvårdsverket tagit fram, kommer den göra någon skillnad tror du?

– Ja det tror jag. Den vänder sig både till verksamhetsutövare, alltså de som äger och tar hand om konstgräsplanerna, och till tillsynsmydigheterna. De har tagit fram olika sätt som man kan jobba på för att minska spridningen av granulater till den omgivande miljön både hur anläggningen ser ut och hur man tar hand om dagvatten eller om man har plats för att lägga upp snö vid snöröjning och så vidare.