Året är 1916 på Hudiksvalls lasarett. En pojke från Ljusdal kommer in med allvarliga skador efter att ha fastnat med kläderna i en större maskin och han har förlorat mycket blod. Stellan Hagman som är pensionerad överläkare vid Hudiksvalls sjukhus har intresserat sig för historien och berättar att pojken knappt hade någon puls när han anlände till sjukhuset.

– De försökte först att ge honom saltlösning men det gick inte att ordna i de mängder som krävdes så att han skulle repa sig. Han blev sämre och sämre.

Krigserfaren läkare

Just vid det här tillfället vikarierade 29-årige doktor Torsten Rietz på Hudiksvalls lasarett. Han hade tidigare jobbat för Röda Korset i kriget på Balkan och fått stor erfarenhet av att sy ihop sargade människor. Han föreslog att prova det som ingen lyckats med tidigare i Sverige, att sy ihop pappans pulsåder i handleden med pojkens ven i armvecket och på så sätt föra över blod till skadade pojken.

– Det hade en underbar verkan på pojken står det i journalen medan pappan blev sämre och sämre. Man fick av den anledningen sluta efter tre kvart. Men sen blev pojken bra, läkte sina skador och blev aktiv som vuxen, säger Stellan Hagman.

”En kirurgisk bedrift”

Det här beskrivs som den första lyckade blodtransfusionen i Sverige där både givare och tagare överlevde. Stellan Hagman menar att det var mycket tur som gjorde att det lyckades eftersom pappan och pojken råkade ha samma blodgrupp.

– Det var en slump också att det var en särdeles skicklig kirurg som lyckades sy ihop med den tidens tekniska hjälpmedel. Det är svårt kirurgiskt idag när man har helt andra möjligheter med mikroskop,  fina nålar och tråd. Det var en kirurgisk bedrift att fixa det här på den tiden. Vid vuxen ålder sökte pojken upp doktor Rietz och tackade honom för den här bedriften som säkert var livräddande, berättar Stellan Hagman.