Arkivbild. Egenmäktighet med barn är när någon, oftast en förälder, skiljer ett barn under 15 år från den andra vårdnashavaren. Foto: TT

Bortförda barn – få brott klaras upp

Uppdaterad
Publicerad

I dag inleds en ovanlig rättegång i Gävle tingsrätt. Det handlar om en pappa som är åtalad för egenmäktighet med barn då han misstänks olovligen ha fört bort sin dotter till ett annat land. Att ett sådant här åtal väcks är ovanligt och trots att en del anmälningar görs är det ytterst få som klaras upp.

Egenmäktighet med barn är när någon, oftast en förälder, skiljer ett barn under 15 år från den andra vårdnashavaren.

Siffror från Brottsförbyggade rådet, BRÅ, visar att av totalt 239 anmälda brott från 2015 och 2016 så var det bara fyra som ledde till fällande domar i polisområde Region Mitt, där även Uppsala och Västmanlands län ingår. Resultat för 2017 har ännu inte sammanställts.

Frågan är varför så få brott uppklaras. 

– Många av anmälningarna handlar om situationer som inte är egenmäktighet med barn. Det finns också de som ligger i vårdnadstvist och anmäler den andre föräldern av okynne, eller att man helt enkelt inte förstår vad beslut betyder som man fått från domstolen, säger advokaten Gunilla von Wachenfeldt.

Lagtexten kan ställa till det

Enligt lag är det ok att föra bort ett barn om det handlar om att skydda barnet från till exempel våld. Kammaråklagare Peter Helsing menar att anledningen till att så få anmälningar leder till åtal, många gånger beror på lagtexten.

– När vi får in en sådan här anmälan på vårt bord och anmälan gjorts ganska raskt, det har gått kort tid, då kanske det inte uppfyller lagtexten att man har skiljt barnet från vårdnadshavaren och fallet läggs ned. Eller att det läggs ned för att det inte är så speciella skäl att åtala, säger Peter Helsing.

Helsing berättar däremot att om det visar sig att barnet hålls borta länge, att barnet är fört utomlands eller att föräldern gömt barnet, kan man återuppta det nedlagda fallet.

Huvudregel – inte väcka åtal

Enligt polis och åklagar bottnar många fall i vårdnadstvister och föräldrar som inte kan komma överens. 

Ofta är det pappan som anmäler brotten och enligt en tillsynsrapport från Åklagarkammaren sker 75 % av fallen inom Sverige och att en anmälan ofta görs i affekt.

Under paragrafen egenmäktighet med barn finns en till paragraf  i samma kapitel som kallas för ”åtalsprövning”.

– Huvudregeln är att vi som åklagare inte ska väcka åtal för det här brottet, vi ska inte befatta oss med det här fallet om det inte är något speciellt, säger Peter Helsing.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.