Foto: Markus Dahlberg/SVT

”Femte milen är vidrig”

Uppdaterad
Publicerad

För fyra år sedan hade han aldrig tränat löpning. Nu kan träningspasset vara mellan hemmet i Ljusdal och arbetet i Näsviken, en sträcka på ungefär 4,5 mil. Vi har träffat ultralöparen Henrik Lowemark som ska springa Höga kusten-ultran i helgen.

– Första milen brukar vara lite jobbig, innan man blir uppvärmd. Andra och tredje är roligare, fjärde och femte brukar vara hemska. Då vill man bara lägga ner, det är vidrigt. Sen brukar det vara lite roligare efter sex mil. När man har sprungit åtta mil så har man gjort hälften och kan börja att räkna ner och då brukar det gå ganska bra, säger han.

Sprang lopp på 32 mil

Han hade hört talas om att livet skulle förändras om man sprang maraton, men den känslan infann sig aldrig hos Henrik. Därför anmälde han sig till ett lopp på 16 mil och fick den rätta känslan. Sen har det bara fortsatt. I April kom han tvåa i Täby Extreme Challenge, ett lopp på 32 mil.

– Det är väl för att se vad man klarar av eller att man klarar av det, att huvudet klarar av det. Att man kan bita ihop och fortsätta när det är jobbigt. Det är en intressant resa att springa så långt kan man säga.

Cyklar i bastun

Han tänker inte så mycket på teknik utan springer så att det känns bekvämt. Han tränar helst varje dag och gärna både morgon och kväll. Det brukar bli mellan 8 och 10 mil på en vecka. I juli ska han springa som medlöpare åt en kompis i Death Valley i USA. Där kan det bli upp emot 50 graders värme och då är cykling i bastu en bra förberedelse liksom Höga kusten-ultran nu i helgen på nästan 13 mil med en stigning på 3678 m över havet. Henrik Lowemark kan hålla med om att han har en liten udda hobby.

– Ja speciell är man nog säkert. Envis tror jag hjälper om man är och har ett stort tålamod. Jag ger inte upp så lätt, säger han med ett leende på läpparna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.