Flera års väntetid på ledarhund – och allt färre hundar

Publicerad

Antalet synskadade som väntar på ledarhund är rekordstort, samtidigt som antalet ledarhundar i tjänst minskar. På tisdagen uppvaktade Synskadades Riksförbund socialutskottets politiker i Riksdagen med krav på mer pengar för att köpa in fler ledarhundar.

En ledarhund är mycket viktig för en synskadads möjlighet att ta sig utanför hemmet. I över fyra år har labradoren Emil varit synskadade Hans-Gunnar Högstedts förtrogne vän och ledsagare i Gävle.

Hans-Gunnar säger att Emil ger honom en frihet han inte hade förut, då när den vita käppen var det enda redskap han hade för att ta sig fram utomhus.  

– Du kan ju gå snabbare med en ledarhund, du behöver inte var så fokuserad på hur du går, och jag blir inte så trött och kan använda energin till annat, säger Hans-Gunnar Högstedt.

Hunden ger oberoende

Han tar sig snabbt och vant fram mellan lyktstolpar, blomstervagnar och torgstånd på Stortorget i Gävle. För Hans-Gunnar är Emil frihet att också vara spontan. 

– Vill jag ut i spåret och springa en kväll så behöver jag inte ringa efter en ledsagare, då selar jag på Emil och på med träningsoverallen och så ut i spåret. På det viset är jag inte beroende av andra.

Flera års väntetid

Behovet av ledarhundar är stort. I dag står 80 synskadade i kö för att få ledarhund, och väntetiden är lång – det handlar om flera år. 

Samtidigt minskar antalet ledarhundar stadigt. År 2010 fanns det 292 ledarhundar i tjänst, i dag endast 261. Dessutom går över 60 av ledarhundarna i tjänst snart i pension, förklarar Lena Ridemar, individstödchef på Synskadades Riksförbund.

– 60 hundar över 11 år gamla, många går i pension inom bara något år och då förstår alla att matematiken inte går ihop, säger hon.

Synskadades Riksförbund får 23,9 miljoner kronor årligen från staten för köpa in ledarhundar, ett myndighetsansvar förbundet haft i elva år. Men under de elva åren har anslaget inte höjts alls. På tisdagen uppvaktade förbundet socialutskottets politiker i riksdagen i syfte att få mer pengar.

– Det kändes positivt att de kanske är beredda att göra något även om vi inte fick löften. Vårt arbete slutar inte här, utan nu gäller det att ta ytterligare kontakter med partierna och regeringen för att se om det går att få till nåt med höstbudgeten, säger Lena Ridemar.

”Slöseri med livstid”

Ida Östlund från Farsta hör också till dem som besökte politikerna i riksdagen på tisdagen. Hon har haft en ledarhund som hon var tvungen att avliva i förtid då den blev sjuk. Nu står hon i kö sedan ett år för att få en ny hund.

– Det känns jättefrustrerande, det känns som slöseri med livstid, säger Ida Östlund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.