Trädstammarna är fortfarande tydligt brända och det knastrar från torra grenar under fötterna. Fyra år har gått sedan Skjortnäs naturreservat norr om Gävle eldades kontrollerat.

– Innan var det här en mörk och tät barrskog som inte gick att se igenom, säger Andreas Wedman, naturvårdsbiolog på Länsstyrelsen i Gävleborg, när han går genom det nu glesa och ljusa naturreservatet.

120 bränder ska genomföras

Mellan 2015 och 2019 ska 120 kontrollerade bränder genomföras i 13 län i EU-projektet Life Taiga. Naturvårdsbränningar har dock pågått längre än så och effekterna är påtagliga.

– När det gäller skogar i Norrland så är det här tveklöst den bästa naturvårdsåtgärden vi kan göra, vi ser enormt positiva effekter. Brandgynnade insekter som bara lever i brända trädbitar har ökat markant de sista 20 åren efter att man har börjat med naturvårdsbränningar, säger Andreas Wedman.

I Gävleborg har det hittills genomfört nio naturvårdsbränningar i det EU-finansierade projektet och planerar ytterligare fyra under sista tiden, men sen är ambitionen att fortsätta i egen regi eftersom Länsstyrelsen ser stora vinster för naturen.

Finns arter som missgynnas

Enligt Andreas Wedman mår en skog bra av att brinna under kontrollerade former med några decenniers mellanrum, vilda skogsbränder blir ofta för varma och inget Länsstyrelsen önskar.

Däremot finns det arter som missgynnas av en eldhärjning också.

– Många mossor, växter och insekter som är mer anpassade till att leva i täta granskogar får det väldigt bra på väldigt många ställen i naturreservaten så den här åtgärden gör vi för att väga upp vågskålarna och få tallarterna att trivas bättre, säger Andreas Wedman.

MISSA INTE: Så får du lokala nyheter i SVT:s app