Foto: Robin Herzog/SVT

Länsstyrelsens betesförmedling misslyckas med att matcha djur- och markägare

Uppdaterad
Publicerad

Utan betesmarker blir det mycket svårare för lantbrukare med djur att expandera det egna företagandet. Och utan betande djur växer ängar igen och den biologiska mångfalden främjas inte. Av dessa anledningar skapade Länsstyrelsen Betesförmedlingen – en förmedling som ska sätta djurägare i kontakt med markägare. Men hittills har inga markägare anmält sig.

Länsstyrelsens förhoppning är att fler djur ska få gå på bete och att betesmarker inte ska växa igen. Genom att låta djur beta sparar djurägare pengar till foder och så ökar den biologiska mångfalden på de platser där djuren betat. Men hittills har enbart djurägare anmält sig till att samarbeta.

– Det finns mycket marker som håller på att växa igen runtom i hela länet. Och jag tror att flera markägare skulle bli hjälpta av att anmäla sig till Betesförmedlingen och få djur som betade i stället för att själva gå ute med röjsågen, säger Johan Färlin, rådgivare på Länsstyrelsen Gävleborg.

Problem i hela landet

Problemet med få betesmarker är inte unikt för Gävleborg, djurägares sökande pågår över hela landet. Och det är ett problem som ökar. SVT Träffade lantbrukaren Anders Hedberg som anmält sig till betesförmedlingen, och som inte kan expandera sitt företagande om djuren inte får tillfälle att beta.

Är det så att djuren går till slakt om man inte har betesmarker?

– Ja, har man inte mat till djuren så går de till slakt. 1927 hade vi 1,3 miljoner hektar äng- och betesmarker. 1997 hade vi 0,4 miljoner hektar äng- och betesmarker. Det är en miljon hektar som försvunnit. Det innebär ju att landskapet har förändrats något fruktansvärt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.