En allt vanligare syn, att den döde kremeras utan att först ha varit på en ceremoni i kyrkan eller på annan plats. ”Direktare”, kallas det lite slarvig av personal inom kyrkan... Foto: TT

Stressat ända in i döden

Uppdaterad
Publicerad

Har vi inte längre tid med döden? För nästan sex procent av alla begravningar sker i dag utan någon som helst ceremoni. En tredubbling på fem år.

De fem senaste åren har det skett en lavinartad ökning av så kallade direktkremeringar. Det vill säga när kroppen tas direkt från sjukhuset till krematoriet och askan sedan sprids eller begravs utan att någon anhörig är med.

Fram till 2012 gick 2,8 procent av begravningarna gick till på det viset, i dag är det nära sex procent. Och enligt Sveriges Begravningsbyråers Förbund är det våra fullbokade liv som ligger bakom ökningen.

TV: Se ett längre inslag om begravningarna i SVT Play

Fram till 2012 var det bara 2,8 procent av begravningarna som gick till direktkremering, och siffran hade varit konstant i många år. De flesta av dem var då en önskan från den avlidne själv. Sedan dess har det fördubblats till 5,7 procent. Foto: SVT Grafik

– Det är semestrar, konferenser och mycket annat som styr, säger Ulf Lernéus, vd på Sveriges Begravningsbyråers Förbund. Så anhöriga vid dödsfall och begravningar prioriterar annat.

LÄS MER: Starka reaktioner på artikeln ”Stressat ända in i döden”

Den döde står inte längre i centrum

Lagen säger att kroppen måste vara begravd i jorden eller kremerad inom en månad. Snittiden ligger i dag på tre veckor och 70 procent av de anhöriga vill ha begravningen på en fredag vilket ger hårt tryck på just den veckodagen och får även till följd att kropparna blir liggande allt längre på bårhusen.

Siffrorna är tydliga och märks även på lokal nivå, till exempel på Gävle krematorium. Foto: SVT Grafik

Även hos Svenska kyrkan känner man av den här trenden.

– Det uppskruvade tempot vi har i samhället får det här yttringarna, säger Karin Sarja, kyrkoherde i Gävle pastorat. Vi kanske ska bromsa in det, döden kommer aldrig lägligt. Det finns något fint och läkande i att vara i det som hänt, en nära och kär har dött, då måste vi låta det ta tid, vi kommer inte undan döden. Det är inte farligt, men det är klart att det är jobbigt.

– För tio, tjugo år sedan stod den döde i centrum, i dag har det flyttats över på de efterlevande, säger Ulf Lernéus.

MISSA INTE: Så får du lokala nyheter i SVT:s app

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.