Anledningen till att vi är här på Andersberg idag är att det finns många kvinnor från andra länder som kanske har svårare att förstå vad som står på kallelsen. Dessutom är det så att i många länder har man inte en förebyggande sjukvård utan man går till doktorn när man är sjuk, säger Mia Westlund, utvecklingsledare och barnmorska på Regionalt cancercentrum väst. 

Utebliven kontroll – en hälsorisk

Ungefär 80% av dom 150 kvinnor som varje år dör av livmoderhalscancer är kvinnor som uteblivit från sin kallelse. Och i invandrartäta områden, som Andersberg, är det en lägre andel kvinnor som går på kontrollen.

Skiftande vårdkulturer

Aida Mansour är en av kvinnorna som tog sig till bussen och hon kom till Sverige från ett land med en annan vårdkultur.

– I Sverige får man kallelser till olika kontroller, man tas om hand både fysiskt och mentalt. I mitt hemland är det annorlunda, man är mer utlämnad till sig själv. Går du går du men gör du det inte så är det ingen som påminner dig eller såger att du borde komma, säger Aida Mansour som kommer från Libanon.

Cellprovsbussen är en del av informationskampanjen som Regionalt cancercentrum väst bedriver. Och även gömda flyktingar har nåtts av informationen.

– Jag har gjort cellprov två gånger, första gången när jag var gömd. Sen fick jag personnummer och då fick jag en kallelse, säger Yasemin Adal.

Tolkar bryter barriärer

För att överbrygga språkliga och kulturella barriärer har teamet med sig kulturtolkar som kan flera språk och som också kan informera om hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar.

– Så fort man pratar samma språk så känner man sig tryggare. Man kan ställa fler frågor och diskutera fram och tillbaka, säger Emma Arsova-Ristova, kulturtolk.