Ornitologer har redan börjat se positiva effekter av avverkningen i naturreservaten, enligt ordföranden i Halmstads ornitologiska förening, Anders Wirdheim. Foto: privat/ Anders Andersson (flygfoto)

De hyllar avverkningarna i naturreservaten

Uppdaterad
Publicerad

Kritiska röster upprörs av Länsstyrelsens skogshuggning i naturreservat. Men ornitologer och naturskyddsföreningen hyllar insatserna.

– Det är otroligt positivt, säger ornitologen Anders Wirdheim.

Haverdalsbon Mats Berglund sa på söndagen i SVT Nyheter Halland att folk är gråtfärdiga när de i dag ser länsstyrelsens avverkningar i naturreservatet. I våra kommentarsfält på sociala medier får han medhåll.

”Jag blev personligen också nästan gråtfärdig. Varför förstöra ett naturreservat?”, kommenterar Christopher Carlsson om Hökafältet i Mellbystrand.

”Ja fy så kalt och fult det har blivit.Tönnersa- och Gullbrannastränderna är helt förstörda”, skriver Carina Karlsson Adibi. Och Kent Schramm skriver ”vad finns det för reservplan när sanden tar över?”

94 arter utrotade

Men från naturorganisationer som naturskyddsföreningen och ornitologiska föreningen i Halmstad får Länsstyrelsen istället stort beröm för avverkningarna som nu gjorts i de fyra strandnära naturreservaten i södra Halland.

– Jag skulle säga att det är helt nödvändigt med tanke på att de öppna sandytorna har vuxit igen under senare delen av 1900-talet. Under den tiden har 94 arter helt försvunnit från de här områdena och de som är kvar är starkt hotade, säger Stefan Andersson, ordförande i Halmstad naturskyddsförening.

Anders Wirdheim, ordförande i Halmstads ornitologiska förening, är inne på samma spår. De nya öppna markerna kan ge möjlighet för fåglar som nattskärra, trädlärka och fältpiplärkan.

Sandflykt

– Vi räknar med att se effekter de närmaste åren. På Hökafältet såg vi redan fjol en liten ökning av öppenmarksfåglar på de avverkade områdena, säger Anders Wirdheim och nämner arter som nattskärra, fältpiplärka och trädlärka. 

Det som röjts bort i områdena är framförallt vresrosor och tättväxande bergtall, som planterades in för över hundra år sedan när sandflykt var ett problem. En fråga många ställer sig nu är om inte problemen riskerar att återkomma.

Länsstyrelsen har avvisat de riskerna. Det samma gör Anders Wirdheim.

– När man hade problem med sandlykt på 1600- 1700- och 1800-talet fanns det ingen skog alls på de här områdena. Nu har Länsstyrelsen sparat barriärer med träd mot bland annat E6:an. Jag ser det som mycket osannolikt att det skulle bli problem, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.