Tillståndet misstas ofta för blyghet, men i själva verket rör det sig om ett ångesttillstånd som innebär att barn, i vissa miljöer eller situationer, inte kan prata alls. I andra sammanhang agerar och pratar de normalt.
– Det finns en okunskap om den här diagnosen, många yrkesverksamma känner helt enkelt inte till den, säger Johanna Syrén, projektledare på Tala om tystnad.
Ingen nationell vårdplan
I Sverige saknas det en nationell vårdplan för diagnosen selektiv mutism. Enligt projektledningen för Tala om tystnad är det också oklart vilken vårdinstans man ska vända sig till. Något som en lokal studie också har visat.
– Det råder en stor osäkerhet om vem som har ansvaret för de här barnen, säger Johanna Syrén.
Ångestproblematiken har ofta en genetisk bakgrund och är inte kopplad till psykiska trauman, vilket är en annan vanlig missuppfattning enligt Syrén. Behandlingsmetoderna kan variera, men oftast finns behov av professionell hjälp i form av psykolog och logoped.
– Det är viktigt att diagnosen ställs tidigt, då kan problemen ofta avta på ganska kort tid, säger Johanna Syrén.
Tre tips: Så kan du bemöta ett barn med selektiv mutism
I klippet hör du Johanna berätta mer om den ovanliga diagnosen.
Om Tala om tystnad
Tala om tystnad är ett projekt som finansieras av allmänna arvsfonden och syftar till att sprida kunskap om ångestdiagnosen selektiv mutism. Deras information finns tillgänglig på flera språk.