1. Analysen av de halländska prover som skickades till Tyskland är klara. Vad visade dem?

– Vi har fått resultaten från vecka sex. Vi vet att det har skickats drygt 800 positiva covid-prover. Av dem som kunnat analyseras har ungefär 20 procent visat sig vara av den brittiska virusvarianten. Det är en hög siffra. När vi  får resultatet för vecka sju och vecka åtta är det rimligt att tro att vi kan ligga ännu högre. Den varianten blir allt mer dominerande, en bild vi delar med många andra regioner i landet.

2. På tisdagen gick regionen ut med att man ”misstänker” att 20 procent handlar om den brittiska varianten. Vad innebär det?

– Det innebär att man inte har gjort en total sekvensering av viruset. Man har tittat på vissa mutationer. När man har en kombination av vissa mutationer talar det väldigt starkt för att det är den brittiska varianten. Det är en metod man använder på många håll och man är ganska säker på att det rör sig om den brittiska varianten.

3. Varför har inte man gjort en hel sekvensering?

– Det är en väldigt resurs-och tidskrävande analys. Folkhälsomyndigheten har bedömt att man kan göra sådana här stora undersökningar för att få en större bild av hur det ser ut i regionerna.

4. I utskicket står det ”20 procent av de typningsbara proverna”. Vad innebär typningsbara prover?

– Det handlar om att det rent tekniskt inte går att utföra analyser. Det kan röra sig om labbtekniska detaljer. En liten del av proverna faller bort i analysen. När det gäller vecka sex var det ungefär tio procent som föll bort, det vill säga en ganska liten del.

5. Hur många prover exakt har skickats?

– Den siffran har jag inte.

6. Såg man några fall av andra varianter?

– Nej, inga fall av brasilianska eller sydafrikanska varianten har påvisats i proverna för Hallands del.

7. Halland ligger förhållandevis högt när det gäller förekomsten av den brittiska mutationen. Varför?

– När den här varianten väl fått fäste i en region har förloppet gått snabbt för den att ta över. Den har god förmåga att smitta och föröka sig. Vilka nivåer man nu ligger på har mycket att göra med när den fördes in i regionen. Den har spridit sig ganska framgångrikt vecka för vecka i de regioner den tagit sig in i.

8. Vet man hur den kom in i Halland?

– Nej, det har vi ingen exakt data på. Det behöver inte ingå i några särskilda kluster, utbrott eller vara kopplade till resor. Det handlar om att vi har en stor förekomst av den brittiska stammen i det halländska samhället just nu.

9. Har ni sett ställen i samhället där det varit stor spridning av den brittiska varianten?

– Till en början gjorde man stickprov där man förstod att risken var större, exempelvis hos resenärer. Men vi såg relativt snabbt att vi också hade förekomst hos personer som inte varit ute och rest. Det här är att betrakta som en samhällssmitta, precis som den vanliga varianten är.

10. Kommer Region Halland vidta några åtgärder?

– Oavsett vilken virustyp vi har är det i dagsläget samma åtgärder som gäller. Vi skyddar oss mot smitta på samma sätt med att hålla avstånd, inte skapa nya kontakter och att vi stannar hemma när vi är sjuka. Man försöker nationellt lära sig om de olika typerna för att se om de kräver några andra åtgärder än de som redan görs.

11. När kommer ni fram till om det krävs andra åtgärder?

– Det är något som görs nationellt och där följer vi Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Om det förändrar sina råd som kommer vi naturligtvis föja det och komma ut med information om det så snart den kommer till oss.

12. Halland ligger jämförelsevis högt både när det gäller nya smittade totalt och gällande utbredningen av den brittiska virusvarianten. Är det inte dags att införa lokala rekommendationer i Halland?

– Det är helt rätt att det är ett väldigt allvarligt läge i Halland. Vi har hög smittnivå, trenden ser ut att gå uppåt igen och vi har den brittiska varianten finns i stor utsträckning. Alla måste förstå allvaret och bidra till att vi minskar smittspridningen. Huruvida det krävs ytterligare rekommendationer eller restriktioner är något vi får återkomma till. I dagsläget är det viktigt att följa de som redan är förmedlade.

13. Men andra regioner har ju valt att införa sådana?

– Det beror på hur man följer de som redan finns. Vi för dialog på regionen och med Folkhälsomyndigheten om läget och vilka rekommendationer som kan vara lämpliga. Just i dag har vi inga nya, vi återkommer om vi ser om det behövs. Men pågår diskussioner på nationell nivå där man se över de nationella rekommendationerna.

14. Halland ligger högt när det gäller smittspridning och ändå gör man inte åtgärder som andra regioner. Varför inte?

– Vi har mängder med råd. Men allt handlar om att man följer dem. Det kan bli så att vi ser ett behov av det. Men om det behövs eller inte beror på hur man följer de råd och rekommendationer som redan finns. De är de allra viktigaste i arbetet mot pandemin. Jag vill understryka vikten av att vi alla tar ansvar för att förhindra smittspridning. I dagsläget är det de nationella som föreligger.

15. Följs inte råden i tillräcklig utsträckning?

– Nej, jag tror att alla kan göra mer. Vi ser att smittspridningen ökar. Det sker för många kontakter människor emellan som ger smittspridning. Det är dags att återigen rannsaka sig själv och sina kontakter.

16. På vilket sätt skulle det skada att införa lokala restriktioner?

– Vi måste väga nytta mot eventuell risk eller skada . Skadligt kan man inte säga att det är. Men det är klart att vi vill ha en användning som riktas till miljöer som känns rimliga plus att vi ser att det fungerar praktiskt. När det gäller exempelvis munskyddsfrågan så är grunden att undvika sådana miljöer där det finns risk för trängsel. Då är det bättre att avstå och istället gå och handla när det är glest i butiken.

17. Tar den brittiska mutationen över i Halland?

– I de analyser vi gör i vårt eget labb ser vi att den ökar i andel vecka för vecka. Så det är mycket som talar för att den mer och mer tar över. Kanske blir det den helt dominerande virusvarianten inom några veckor.

18. Vad innebär det för samhället?

– Det innebär inte så mycket för varje enskild invånare, eftersom det är samma råd som gäller för hur man förhindrar smittspridning. Vi måste hålla koll på vilka varianter som finns och sprids, men också om det dyker upp nya varianter där exempelvis ett vaccin inte fungerar. Då måste vi anpassa rekommendationerna efter det.

19. Vad är skillnaden mellan den brittiska och den vanliga varianten?

– De signaler som man haft från början är att den verkar kunna sprida sig mer effektivt. Det är bakgrunden till att den tar över en större andel. Det som är positivt är att vaccinet också fungerar bra på den brittiska varianter. Vi har inga data som tyder på att man blir mer sjuk av den. Sjukdomsbilden liknar den hos den ursprungliga varianten.

20. Ni fortsätter skicka prover. Vad händer sen?

– Vi får resultaten och kan följa utvecklingen. Då kan vi även se om de andra varianterna förekommer, alltså den brasilianska och sydafrikanska. På så sätt kan vi se hur smittspridningen sker i Halland. På nationell nivå har man detta till grund för hur rekommendationerna utformas.