– Det är en blind fläck på kartan som blir ifylld, säger Eva-Marie Ström som försvarar sin doktorsavhandling i dag lördag.
Genom egna beräkningar har hon kommit fram till att språket, som har låg status, talas av cirka 72.000 personer i Rufijiregionen vid Tanzanias kust. Men eftersom barnen i området lär sig swahili som förstaspråk är det hotat. Bara swahili och engelska får användas officiellt i Tanzania.
– Jag har fortfarande inte träffat ett barn som kan prata ndengeleko, utöver att hälsa och säga lite enklare fraser. De finns säkert, men de är väldigt få. Det är en ganska dramatisk förändring eftersom det är en så stor befolkningsgrupp.
Adjektivböjning och sagor
Eva-Marie Ström vet, eftersom hon forskat i Tanzania i flera år. Mest under våra somrar och sammanlagt i ett halvår. På swahili, som hon talar flytande efter sin grundutbildning i afrikanska språk, har hon intervjuat lokalbefolkningen.
– Jag frågar ”Hur säger du sten? Stenar? En grå sten? En svart sten?” Och så analyserar jag substantivformerna, hur man gör plural, böjer ett adjektiv och så betar man sig igenom språket.
De får även berätta saker de varit om, traditionella sagor eller hur en maträtt tillagas. Allt spelas in.
Även om ndengeleko är känt sedan tidigare har det inte nedtecknats förrän nu. Eva-Marie Ström har fokuserat på att beskriva ljudläran.
– Men jag har inte föreslagit något skriftsystem. Det är en speciell process där man ska ha bymöten och få med sig alla.
Hotade språk i varje hörn
TT: Hur ser de på språket själva?
– Det är lite ambivalent. De flesta säger att det är bra att det dokumenteras och tycker det är viktigt att kommande generationer vet mer om sitt språk. Men i nästa ögonblick använder de det inte.
Exakt hur många språk som talas i världen i dag är omöjligt att säga. Det är även en definitionsfråga om de ses som språk eller dialekter.
FN-organet Unesco räknar med drygt 6.000 och att hälften av dem riskerar att försvinna till nästa sekelskifte.
– Hotade språk finns i precis varje hörn, även här i Sverige. Man vet inte hur länge älvdalska eller målen runt norra Siljan kommer att finnas, säger Eva-Marie Ström.
Per-Johan Thörn/TT