Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Första gången Claes Åkerberg såg en Jätteloka vid Suseån var i början av 70-talet. Foto: SVT

Falkenberg krigar mot jättelokan

Falkenbergs kommun ligger i frontlinjen i kriget mot jättelokan. Marktrupperna består av små och stora markägare som måste dra sitt strå till stacken.

– Ja det är ett utrotningskrig. Det låter hemskt när man säger det, men målet är att den ska utrotas. Den hör inte hit och den är skadlig och invasiv och tar över, så den ska utrotas. Bort med den, säger Claes Åkerberg, markägare vid Suseån.

Suseån lokatätt område

Jättelokan kom till Sverige som trädgårdsväxt på 1800-talet. Problemet med den är att den tar över från den naturliga floran och faunan. Dessutom kan man få brännskador av den.

Markerna längs Suseån i Falkenberg är det mest jättelokatäta området i Halland, och i Halmstad längs ån i Haverdal finns det också stora bestånd.

Såg första Jättelokan på 70-talet

Claes Åkerberg som har vuxit upp på gården vid Suseån, såg sin första Jätteloka i början av 70-talet när han var i trettonårsåldern.

– Jag tyckte att den var fantastisk och vi tog hem den och ställde oss på baksidan av huset och visade upp den. Alla tyckte att den var fantastisk. Ingen hade sett den förut och den var jättevacker och stor. En imponerande blomma helt enkelt, säger Claes Åkerberg.

Sedan dess har han sett hur den har spridit sig och har följt utvecklingen efter att man började uppmärksamma att den var farlig och skadlig.

Viktigt att fröna inte sprider sig

Det finns flera olika sätt att bekämpa jättelokan, men Marie Karlsson som är miljöinspektör i Falkenbergs kommun, poängterar att insatserna måste göras innan växtens frön har börjat sprida sig.

– Det är viktigt, för annars fortsätter jättelokan att sprida sig. När det börjar bildas frön, innan dess ska man ha hunnit bekämpa den, säger hon.

Falkenberg i framkant

Det är markägarens ansvar att se till att jättelokan inte sprider sig. Om de inte gör det kan Länsstyrelsen komma med böter. Men det är upp till kommunerna att kontrollera var det finns Jätteloka och att uppmärksamma markägarna på det.

Här ligger Falkenberg i framkant. 2010 gjorde de en jätteinventering och markerade bestånden med GPS. Sedan dess gör de regelbundna kontroller.

– Jag gör stickprovskontroller och får in tips om att det finns jätteloka. Om man inte bekämpar och struntar i det kan man få ett föreläggande av länsstyrelsen, säger Marie Karlsson.

Skyldiga att bekämpa jättelokan

Förra året skickade Länsstyrelsen i Halland ut åtta förelägganden till olika markägare. Alla i Falkenberg. Men det beror inte på att markägarna i Falkenberg är extra slarviga, utan att kommunen tar bekämpningen av Jättelokan på allvar.

– På våren skickar vi ut brev till markägarna som har Jätteloka på sin mark och informerar dem om att de är skyldiga att bekämpa den, säger Marie Karlsson.

– Falkenberg är aktiva och gör bedömningen att det är bättre att gå på det här så fort som möjligt så att det inte sprider sig. Och det är bra, säger Gudrun Ehn, på Landsbygdsenheten på länsstyrelsen.

I Falkenberg kan markägarna få hjälp

Falkenbergs kommun har i flera år även sett till att markägarna kan köpa tjänster av ett huggarlag, som kommer ut och bekämpar jättelokan. Från och med i år är det det sociala företaget En trappa upp som sköter det.

– De har nyligen varit här och jag tycker att de har varit fantastiskt duktiga. Det är enastående vad de har åstadkommit. De har kunskap och de har satt sig in i hur växten fungerar och har hittat det mest optimala sättet för att trötta ut den, säger Claes Åkerberg.

Har en del egna metoder

Men även om han köper tjänster från En trappa upp, gör han själv en hel del för att bekämpa Jättelokan på sina marker. Med traktor och spade till exempel.

– Och så har jag smetat ut lera över en av slänterna där det växer jätteloka. Det fick en fantastisk effekt. De hade inte förmåga att tränga igenom lerlagret.

Dessutom har han låtit ogräset Parkslide sprida sig där det växer jätteloka.

– Den konkurrerar ut jättelokan fullständigt. Nackdelen är ju att Parkslider också är ett dåligt ogräs så det vill man egentligen inte ha. Men det är inte giftigt och farligt på samma sätt. Så då kan jag ta bort den när jättelokan är tillräckligt uttröttad, säger Claes Åkerberg.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer