Jan Beskow, professor i psykiatri forskar i suicidalprevention. Foto: SVT

Läs chatten om hur man förebygger att personer tar sitt liv

Uppdaterad
Publicerad

Professor Jan Beskow chattade om suicidalprevention – förebyggande av självmord. Det kom många frågor och här nedan finns de som Jan Beskow hann svara på.

Kerstin: Hur ser man tecken på att någon är självmordbenägen och planerar självmord? Vilka signaler ska man vara extra uppmärksam på?
Professor Jan Beskow: Hej,
Ja, egentligen tycker jag det här talet om signaler är lite överdrivet. Det viktiga är att lägga märke till att någon mår dåligt och att då vara beredd att stanna upp, vara kvar och lyssna. Be hen berätta vad som hänt henne senaste tiden. Då framgår ofta hur det är ställt. Men just tankar på självmord är tabubelagt. Därför ska man inte dra sig för att fråga direkt om det: Du, jag tycker du verkar ha det väldigt besvärligt. Orkare du med detta? Har du funderat någon gång på om du inte vill leva. På så sätt kan man steg för steg komma in på denna fråga. 

Fran: Dom lokförare som drabbas tas med all rätt väl omhand efter en olycka. För att undvika sånnahär självmordolyckor måste ju dom som mår dåligt psykiskt innan dom mår så dåligt att enda utvägen är att ta livet av sig. Den nödvändiga hjälpen finns inte. Det finns mycket stora brister i hjälpen till människor som mår psykiskt dåligt. Har egen erfarenhet.
Professor Jan Beskow: Hej,
Ja, tyvärr har du rätt. Eller rättare sagt många inom sjukvården inte minst psykiatrin gör ett mycket gott arbete och gör oftast rätt. Men inte alltid. Det att självmord är tabubelagt har bromsat vetenskapen. Det är först de senaste decennierna den kommit igång på allvar. Och de nya fynd man gjort om hur man ska bemöta personer som tänker på självmord har ännu inte slagit igenom överallt inom hälso- och sjukvården. Sedan är det så att även för många som jobbar inom vården är området svårt att tala om. Det är synd för nu finns det mycken ny kunskap om detta. En följd av tabueringen är att man genast tänker på det värsta, tänker på självmord. De flesta som tänker på självmord vill bara komma bort från en outhärdlig situation, från svåra och smärtsamma problem som de fastnat i. Men ibland är det bråttom!

Gunnar: Mina närmaste är mycket grymma, orättvisa och talar inte med mig eftersom jag försvarar mig vilket inte är tillåtet. Jag har fråntagits det fria ordet och precis allt som går att ta ifrån en människa. Jag är över 70 år och tänker ofta på att det kanske är lika bra att sätta punkt för livet. Jag har ju ingen glädje av det längre. Vad kan jag göra?
Professor Jan Beskow: Hej,
Ja, det var inte lätt att svara på eftersom jag vet så lite om din situationen. Jag känner verkligen varm för dig och din situation. Bara några spontana kommentarer. Ditt fria ord kan ingen ta ifrån dig. Om några inte vill eller vågar lyssna gäller det att hitta andra vägar till kontakter, att inte fastna. Egentligen behöver vi bara uppleva tre lyckliga ögonblick om dagen för att bli en lycklig människa. Då handlar det om enkla ting, en fågel, något gott, ett möte med en medmänniska eller ett djur.. Alla upplever det. Men man måste lägga märke till dem! Och du, 70 år är ingen ålder, det finns mycket kvar att uppleva än. 

Ulrica: Varför måste självmord förhindras till varje pris? Är det inte bättre att människor som verkligen vill avsluta sitt liv får hjälp att göra det på ett icke-våldsamt, planerat och värdigt sätt?
Professor Jan Beskow: Hej, Ja det ligger något i din fråga. Självmord behöver inte förhindras till varje pris. Här måste vi också skilja mellan de som står inför döden på grund av ålder eller sjukdom och de som är friska. Det förra kallas ju eutanasi och är en fråga för sig. 
Den andra delen om ”de människor som verkligen vill avsluta sitt liv” men är långt från den naturliga döden ser lite annorlunda ut. Vad människor ofta inte vet är att kroppen alltid vill leva. Människor kan göra praktiskt taget vad som helst för att få leva en dag till. Problemet är att de sitter fast i en svår och plågsam situation, d v s de kan inte tänka ut hur de ska gå till. Och om de då säger att de vill dö, vill de bli tagna på allvar. Men i själva verket är de flesta som gör självmordsförsök mycket tveksamma ända in i dödsögonblicket, många söker hjälp i sista stund, därför att kroppen vill leva. De kanske ringer någon. Är denne hemma blir det ett självmordsförsök, är de inte hemma blir det ett självmord. Så slumpartat är det ofta.

Sara: Min mamma begick självmord ett knappt år efter att pappa gått bort i cancer. Ingen i hennes närhet, varken familj, vänner eller kollegor, upptäckte varningssignalerna, även om vi visste att hon sörjde och gick igenom en fruktansvärt tuff tid. Jag är lik henne på så många sätt och min rädsla är att om jag hamnar i en liknande situation kommer gå samma öde till mötes. Hur kan man på bästa sätt förebygga sin egen hälsa för att inte välja självmord som enda ”lösningen”?
Professor Jan Beskow: Hej,
Ja, du pekar på en viktig kunskap: Många självmord kommer mycket överraskande. Det handlar inte om att de så förfärligt gärna vill dö utan om att de inte står ut. Bakom finns emellertid en lång process. De har länge tänkt på självmord och vet till slut precis hur de ska göra. Men så kommer en ytterligare påfrestning som gör att de inte längre kan stå emot sina självmordstankar. Det är snarast ett psykiskt olycksfall. – Det är därför bra att du redan nu funderar på hur du ska klara upp en liknande övergivenhetssituation. Du kan i förväg lära dig en del om självmord så du vet mer om vad det handlar om och om sorg, så du vet vad som väntar dig. Och lära dig observera tecken på ångest och depression och tidiga självmordstankar och söka hjälp för det, i första hand tala med det med dina närstående men kanske också söka professionell hjälp. Hela din fråga talar om att du i grunden vill leva. Och så är det med oss alla, även om det ibland ter sig omöjligt.

Emma: Mitt ex brukade hota med självmord när jag gjorde slut. Han mår fortfarande dåligt och har ej börjat jobba eller ”ta tag i sig” nu har han dock fått diagnosen ångestsyndrom. Vi har kontakt ofta, mycket pga av att jag vill försäkra mig om att allt är bra. Men hur kan jag hjälpa någon som hotar med självmord pga av att jag lämnat förhållandet?
Professor Jan Beskow: Hej,
”Hota med självmord” är ett vanligt uttryck och upplever man det så känns det som man utsätts för utpressning och det vill man inte vara med. Naturligtvis. Ibland är det bra att försöka uppleva det på ett annat sätt, nämligen att personen är så förtvivlad och ångestfull att han inte ser någon annan utväg. Ju mer han förstår att han tänker på självmord ju lättare kan han greppa sin situation och småningom komma ur den. Men det tar ofta lång tid, eftersom det oftast ligger många smärtsamma upplevelser bakom. Då är det bra om ni kan bilda ett litet nätverk omkring honom som vill hjälpa honom på sikt. På Suicidprevention i Väst med hemsidan www.suicidprev.com har vi en hemsida med en del information. Ännu bättre är vårt projekt www.livlinan.org .där anhöriga till personer med psykiska problem kan få synpunkter på sin situation. Kanske kan du hitta mer kunskap där som hjälper dig. 

Anneli: Det är naturligtvis så att många människor drabbas av att någon i omgivningen tar sitt liv. Men här drabbas en person, lokföraren. Varför väljer personen det självmordsättet. Eller väljer man företrädes vis ett sätt att ta sitt liv? 
Professor Jan Beskow: Hej Anneli,
Konstigt nog verkar de flesta veta vilket sätt de skulle föredra om de skulle ta sitt liv. Du kan ju fråga några på provl. Män har en tendens att välja våldsamma metoder såsom hängning och skjutning. Kvinnor framför allt förgiftning. Men det har utjämnat sig alltmer mellan könen. 

Ann: Just i dag pratade en elev om hur dåligt hon mådde och nmämde att hon inte orkar längre. Skolan, bup och alla myndighets instanser är inkopplade sedan 4 år tillbaka. Hon och hennes syster är placerade hos anhöriga. Jag frågade henne om hon har någon medisenering. Hon är väldigt utåtagerande i alla avseenden. Min fråga varför i all världen hjälper de inte tösen? Efter 4 års utredning och hon mår så dåligt så behöver hon öppenbarligen någon form av medikament. 
Professor Jan Beskow: Hej Ann. Ja du, Så vint att hon har dig att prata med. Ty även om man försökt i fyra år, inte bara med utredning utan säkert också fått göra något, så tar sådana här processer ofta längre tid än man vill det ska ta. Ofta hänger det ihop med att den aktuella situationen fortfarande är så komplicerad och smärtsam. Då är det bra att de har tillgång till sådana som du och får prata om hur illa de mår. Det lättar. Men det ger också en chans att ta reda på vad som är värst just nu, alltså inte hela situationen utan mer precist. Det viktigaste är vad hon själv tänker kring detta och vilka metoder hon själv kommit på för att må lite bättre, s k copingstrategier. Då blir hon inte bara vårdad utan aktivt engagerad i sitt eget liv. Och då handlar det inte om att lösa hela härvan utan att stå ut just nu och de närmaste dagarna, att finna det som ändå är bra i livet.

Johan: Vad behövs göras för att den skam/tabu som råder ska försvinna?
Professor Jan Beskow: Hej
Det viktigaste svaret är: prata om tankar på självmord, om självmordsförsök och fullbordade självmord som vi talar om allt annat, d v s så fort det blir aktuellt och på ett enkelt sätt. Då märker man att det inte är så farligt och då kommer man över sitt eget obehag för ämnet och visar andra att det inte är farligt. Så sprids en naturlig inställning till suicid och till psykisk ohälsa. Lycka till!

Professor Jan Beskow: Ja, hej då. Det är flera frågor vi inte hunnit med men ni som frågat hittar måhända en del vägledning i svaren till de andra. 

Tack för att ni frågat. Ni har aktivt bidragit till att sprida en friskare inställning till svåra tankar, bidragit till att plocka bort den tabuering, den särställning om tankar på suicid/självmord har och som bara beror på bristande kunskap.

Tack för er insats!
 

Mår du dåligt? Det finns hjälp att få.

Du kan till exempel kontakta Nationella hjälplinjen på 020-22 00 60.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Självmord i tågtrafiken ett stort problem

Mer i ämnet