Nöttköttsproducenten Kerstin Nilsson från Laholm märker av den ökade efterfrågan på svenskt kött. Foto: SVT

Lyft för köttproducenter – men produktionen går ner

Uppdaterad
Publicerad

Efterfrågan på svenskt kött är, och har varit, stor de senaste två-tre åren. Det märks bland annat genom att nötköttsproducenter får mer betalt per kilo än någonsin tidigare. Men samtidigt som efterfrågan ökar, minskar den inhemska produktionen.

Kerstin Nilsson, nötköttsproducent i Ålstorp är nöjd med att få mer betalt för köttet som produceras på gården.

– Det har gjort att man kanske vågar lite mer och kan plocka ut lite lön. Tidigare har vi inte kunnat räkna timmarna fullt ut och det kan vi egentligen inte nu heller, men det är på rätt väg och det kan bli lite över, säger.

– Alla vill har mer, men det känns betydligt bättre. Idag ska vi kanske inte jämra oss, säger Lennart Bengtsson, nötköttsproducent i Getinge.

Antibiotikadebatten en orsak

Nånstans runt 2014 blossade debatten upp om mängden antibiotika som används i djurhållningen runt om i Europa.  Det visade sig att användningen är hög i många länder, medan den i Sverige är låg eller näst intill obefintlig.

Detta sägs vara en av anledningarna till att efterfrågan på svenskt kött ökat de senaste åren. Därför får nu nötköttsproducenterna mer betalt än någonsin per kilo kött.

– Jag skulle gärna vilja haft lite till, så det håller sig stadigt. Det kommer att gå upp och ner, det får vi räkna med och man ska klara de där nedgångarna också, säger Kerstin Nilsson.

Kravproducenten Lennart Bengtsson utanför Getinge har också känt av den ökade efterfrågan på svenskt kött. Men han pekar också på dilemmat med de långa ledtiderna i produktionen.

– Om det nu är brist och priset har gått upp, så innan produktionen har ökat igen så tar det ett par, tre, fyra år innan vi har anpassat oss till den signalen, säger Lennart Bengtsson.

Produktionen minskar

Samtidigt som efterfrågan ökar går den inhemska produktionen av kött ner. Det är tvärtemot vad regeringen vill med sin livsmedelsstrategi, nämligen att landets självförsörjningsgrad inom livsmedelsområdet ska öka. 

En anledning till att nötköttsproduktionen går ner är att många mjölkbönder slutat och därmed blir mängden djur mindre, men det finns fler orsaker.

– Det tar tid att bygga upp besättningar. Vi har i grunden vårt svenska djurbestånd och det ska födas en kalv per år som sedan ska ge upphov till vidare generationer. Det är inte gjort i en handvändning, säger Åsa Lannhard Öberg, Jordbruksverket.

En tredje faktor är att det kostar pengar att investera.

– Det måste finnas tillräckligt tydliga signaler för att producenterna ska våga satsa och att man ska få lov att bygga, så det tar lite tid, säger Åsa Lannhard Öberg.

”Behöver mer”

Trots att nötköttsproducenterna just nu får mer betalt än någonsin efterlyser Kerstin Nilsson ännu högre ersättningar för att kunna ta nästa steg.

– Vi behöver ha lite till för att våga satsa ännu mer. De som är kvar tror jag satsar en del, men vi har tappat många gårdar som slutat, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.