Avfallet ska enligt den miljö och konsekvensbeskrivning lagras i en kärna av stålcontainrar på en betongplatta som förhindrar lakvatten i naturen. Sedan ska containerkärnan lagras under annat material av baler och sand. Ytterst ska ett skikt av bentonit och morän säkra massan. Konstruktionen är byggd för att driva eventuellt lakvatten vidare till en infiltrationsbädd där föroreningen stoppas. Detta står beskrivet i den MKB, miljö och konsekvensbeskrivning, Varbergs kommun tagit del av under morgonen.

– Vi ska förvara skor, skoskydd, trasor och sådant. Isotoperna i detta bryts ned på fem till 30 år. Driftavfallet har genererats i 40 år. En platta är redan förberedd på området för att kunna utöka deponin med 5000 kubikmeter, säger Krister Svahn, presschef.

Reaktioner

Miljöorganisationernas kärnkraftsgranskning MKG Har haft synpunkter på en liknande prövning. Då var det Forsmarks kärnkraftsverk som ville utöka sin deponi.

– Nu ser vi samma sak på Ringhals. Det här är en ytlig deponi som standardiserats på grund av regler skrivna för trettio år sedan. Det finns anledning att tänka över detta nu, säger Johan Swahn, kanslichef.

MKG kommer skicka in en samrådsbilaga och delta i processen med Ringhals ansökan.

– Vi kommer ha synpunkter på om inte avfallet ska brännas först för att ta mindre plats. Sedan vill vi inte se att den här metoden blir allt vanligare. Det finns en risk om man inte är noga med att täcka över, säger Johan Swahn.

Utöka nuvarande deponi med 50 procent

I dag har Vattenfall tillstånd att deponera max 10.000 kubikmeter på området vid Ringhals. Det är på grund av den förlängda driften av reaktor 3 och fyra som Ringhals förbereder sig på avfall som radiuoaktiva verktyg, arbetskläder och utrustning. Planen är att öka ut det område där man idag får deponera radioaktivt avfall i marken till 15.000 kubikmeter.

Lång framförhållning

Om tillståndet beviljas beräknar Ringhals att börja använda deponin år 2030. Det tar sedan 50 år för avfallet att bli av med den strålning som finns i massan.