Röjdykare från två fartyg undersökte förra veckan det gamla skjutfältet Hökafältet i Laholmsbukten på jakt efter luftfällda granater och raketer. Foto: Anders Fall

Raketer funna i Laholmsbukten

Uppdaterad
Publicerad

Röjdykare från två fartyg har jobbat med att kartlägga det gamla skjutfältet Hökafältet i Laholmsbukten på jakt efter luftfällda granater och raketer.

Det var från F10 i Ängelholm som stridsflygplan bombade den norra delen av Laholmsbukten med raketer och automatkanon. På grunt vatten utanför Hökafältet fanns måltavlor som ”bekämpades”. Men raketerna och granaterna sanerades aldrig från botten efter att skjutfältet för länge sedan avvecklades.

Röjdykningsfartygen kartlägger

Två fartyg av klass Spårö har under den senaste veckan sökt av botten i Laholmsbukten med avancerad utrustning. Förutom två grupper röjdykare fanns robotar och sonar med ultraljud på plats som kan se detaljerad information av botten. En slags släde som åker i vattnet efter båten ser en 100 meter bred gata i båtens framfart.

Under veckan har röjdykarna upptäckt flera objekt som kan vara vara farliga för allmänheten.

– Vi har hittat flera raketer som är luftfällda, bekräftar Mikael Nyström, en av röjdykarna på Spårö.

Nu återstår en analys av de objekt som de hittat. Om det visar sig att de är farliga kommer dykarna återvända för att oskadliggöra objekten med sprängning.

– En raket har en drivladdning som delvis kan vara oexploderad. Sedan har ju vissa en sprängladdning som kan vara farlig om man inte hanterar den rätt, säger Erik Sjöberg, stridsledningsofficer på Spårö.

Se hela inslaget här

Dumpade ammunition i sjöar och hav

På 40- och 50-talet ansåg staten att det var lämpligt, ur säkerhets- och miljösynpunkt, att dumpa överbliven ammunition i vattnet. Halva krigsöverskottet från andra världskriget dumpades i Vänern och skjutområden som det i Hökafältet, där det under en period regnade granater, har lämnats osanerade. Fram tills nu. Röjdykarna har därför ingen brist på jobb. Däremot är det brist på dykare. 

Tuff utbildning

Endast 6 av 20 som börjar som aspiranter börjar jobba som röjdykare. Utbildningen ställer höga krav på individens fysik och psyke. 

– Det krävs ett speciellt mindset och fysik som röjdykare. Tränar man och är ihärdig inför utbildningen så klarar man sig bra.

Vad är det som lockar med att ligga under ytan med noll i sikt?

– Det låter inte så glamoröst men tycker man det är kul att stöta på nya saker och lära sig att improvisera i läget så är det väldigt utvecklande, säger röjdykare Mikael Nyström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.