Arkivbild Foto: TT

Så hjälper din kommun särskilt begåvade barn

Uppdaterad
Publicerad

Fem procent av eleverna i Sveriges skolor är särskilt begåvade och behöver ofta andra utmaningar än klasskamraterna för att inte tröttna. Så här jobbar din kommun för att fånga upp dessa elever.

Falkenberg

Central barn och elevhälsa erbjuder öppna föreläsningar och workshops för all personal inom förskola och skola varje termin kring särskilt begåvade barn och elever. Vi erbjuder även handledning till pedagoger och skolpersonal kring hur de kan arbeta och bemöta denna elevgrupp. Alla specialpedagoger och kuratorer har även deltagit på en föreläsning om ämnet särskild begåvning.

Maria Nebel, verksamhetschef Barn- och elevhälsa

Halmstad

I Halmstad har vi framförallt fokuserat på att öka andelen elever som minst blir godkända i alla ämnen då vi ser att det är väldigt olika beroende på vilken skola man går på idag. Det som vi som ändå arbetar med som berör barn med särskild begåvning är att vi nu tittar på nya sätt att följa upp elevernas kunskapsutveckling över tid. Idag har vi inga riktigt bra sätt att på övergripande nivå se om eleverna går bakåt, står still eller går framåt i sin utveckling. Om en elev exempelvis redan har det högsta betygssteget vill vi kunna se om det ändå sker en vidare utveckling i elevens lärande.  

Det vi också konkret gjort är att vi i vår rutin för överlämning mellan grundskola och gymnasium som tidigare enbart fokuserat på barn i behov av särskilt stöd för att nå målen, nu fört in att särskild överlämning också krävs elever med särskild begåvning.

Klas Almer, verksamhetsutvecklare på barn- och ungdomsförvaltningen

Hylte

Våra särskilt begåvade elever utmanas inom ramen för den ordinarie undervisningen. Varje lärare ska ge den ledning och stimulans som varje elev, såväl med svårigheter som med särskild begåvning, behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Martin Boberg, kvalitetsutvecklare på barn-och ungdomskontoret

Kungsbacka

Vi uppmärksammar särskilt begåvade barn i skolan. Sedan årsskiftet finns en beskrivning av hur huvudman, skolledare och lärare ska stödja särskilt begåvade barn. En grupp bestående av en utvecklingsledare, en lektor och två förstelärare stöder skolor och förskolor i arbetet med att hitta och möta särskilt begåvade barn. Förstelärarna har tre dagar tillsammans i veckan då de både möter elever på alla stadier regelbundet och handleder pedagoger. På flera skolor sker ett utvecklingsarbete för att möta denna grupp av elever exempelvis genom föreläsningar. Kommunen arbetar också för att bygga broar mellan grundskolan och gymnasieskolan för att öka kunskapen och underlätta för elevernas övergångar.

Lars Clemensson, utvecklingschef på förskole- och grundskoleförvaltningen

Laholm

Inom barn- och ungdomsverksamheten i Laholm finns inget team eller någon central person som har i uppdrag att stödja särskilt begåvade barn. Respektive lärare inom barn-och ungdomsverksamheten ansvarar för att varje elev ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förväntningar. Stöd i detta arbete kan ges av den centrala elevhälsan på uppdrag från rektor. Från Kultur- och utvecklingsverksamhetens håll så är det i undervisningen som eleverna ska uppmärksammas och vägledas allt utifrån skollagen och läroplanens intentioner när det gäller begåvade elever.

Sophia Sävås, skoljurist och Agneta Ljung på barn-och utvecklingsnämnden

Ingela Månsson, avdelningschef utbildning på kultur-och utvecklingsnämnden

Varberg

I Varberg aktualiseras frågan i samband med pågående arbete att fördjupa och utveckla övergångsarbetet mellan, och inom verksamheterna. Syftet är bland annat att skapa beredskap och medvetenhet kring elever att särskilt beakta, däribland högpresterande och särbegåvade elever. Just nu görs en omvärldsbevakning som kommer att ligga till grund för fortsatt arbete.

Maria Wirén, utvecklingschef förskole- och grundskoleförvaltningen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.