Anita Skantze är botaniker och en av dem som ser till att slåtterängarna vid Aronsgården i Yttra bergs naturreservat inte växer igen. Hon håller botaniska kurser om den biologiska mångfalden och i slutet av juli slår de gräset med lie. Då skapas förutsättningar för en välmående äng med olika arter, många av dem rödlistade. Något som är svårt att uppnå i ett landskap som domineras av modernt jordbruk.

– Konstgödsel är det som är värst. Det gynnar vissa växter som tar kväve och växer över allt annat.

En kvadratmeter på ängen kan innehålla midsommarblomster, prästkrage, slåttergubbe, lentåtel, luddtåtel, åkervädd, daggkåpa, rödklöver, teveronika, ängsskallra, olika fibblor, svingel, gökärt och till och med smörboll om man har lite tur.

– Smörbollen är ju lätt att förväxla med smörblomman. Den är lite större och rundare liksom, säger Gustav Motte som är barnbarn till Anita.

Mångfalden har stor betydelse

Länsstyrelsen bidrar med pengar för att skydda ängsmark av det här slaget. Den biologiska mångfald som finns här har en ännu större betydelse i naturen.

– Vissa insekter är helt beroende av en specifik ört och vissa fåglar jagar bara dessa insekter. Så försvinner blommorna försvinner mer än så, säger Anita.

Slåtterängarna får under midsommarnatten, enligt gamla skrönor, magiska krafter. Enligt bondesamhällets folktro fick läkande örter och växter extra kraft under den natten. Även midsommardagen var extra kraftfull.

– Mina flickor rullade sig nakna i daggen på ängen. Fråga mig inte varför, skrattar Anita Skantze.