På ett hundratal platser runt om i landet anordnas olika aktiviteter för att uppmärksamma dagen som sedan mitten av 80-talet, alltid hålls första helgen i augusti. Här anordnas lieslåtter i Falkenberg och fältstudier, en så kallad exkursion, i Varberg. Dagen är till för alla som vill göra en insats för både blommor och djur.

– Jag tycker det är fantastiskt att människor slår vakt om de här värdefulla ängsmarkerna, säger Isak Isaksson som är biolog på Naturskyddsföreningen.

Har inte samma betydelse

Anledningen till att dagen har införts är att ängsmarkerna har hamnat i skymundan. Enligt Isak Isaksson finns bara en tusendel av de ängsmarker kvar som fanns för 100 år sedan. Det beror mycket på att markerna inte har samma betydelse för jordbruket som de hade då. Men det är ändå många nu för tiden som är med och drar sitt strå till stacken.

– Nästan 8 500 personer gör räddninginsatser varje år, säger han och berättar att han själv brukar vara med och slå med lien på sin lokala äng.

Håva digitalt

För att göra en bidrag till naturen på Ängens dag, går det göra mer än att besöka någon av helgerna aktiviteter. Bland annat kan tomtägare låta en del av gräsmattan växa vilt och den som bor i lägenhet kan sätta ängsblommor i en balkonglåda. I samband med dagen anordnas också utflykter för den som vill så ett så kallat kunskapsfrö.

Förr håvades fjärilarna in och studerades medan föreningen menar att alla kan håva – digitalt, idag.

– Nu kan man istället fotografera fynden med mobilen, säger han.