För några år sedan var i snitt sju procent av kvinnorna sjukskrivna mot två procent av männen. Idag har skillnaderna ökat ännu mer. Kvinnornas ohälsotal är i snitt uppe i tolv procent medan männens inte stigit nämnvärt.
– Ojämställdheten i samhället återspeglas på jobbet, säger Karin Sjöberg Forrsberg, forskare vid Linköpings universitet, som deltog på ett seminarium med Fredrika Bremer förbundet i Båstad under helgen.
På uppdrag av regeringen och Arbetsmiljöverket har hon gjort en granskning av sjukskrivningarna bland kommunanställda i 65 kommuner.
Framför allt handlar ökningen om psykosocial hälsa.
Hon tycker att kommunerna generellt varit dåliga på kvinnornas arbetsmiljö.
– Alla kommuner har en jämställdhetspolicy men det gäller ju också att omsätta orden i praktiken, säger hon och efterlyser skärpning.
– Hittills har arbetsmiljöfrågor varit inriktade på individen, till exempel att undvika tunga lyft, men roten till det onda är organisationen.
Könsskillnader även i Helsingborg
Helsingborgs kommun avviker inte från trenden. Hittills i år är antalet sjukskrivna kvinnor i genomsnitt 7,3 procent – mot männens 4,3 procent. Kvinnorna jobbar framför allt inom äldrevården.
Maria Winberg Nordström (L), ordförande i stadens HR-utskott, säger att det har gjorts flera förbättringar inom arbetsmiljön. Bland annat håller cheferna orosamtal när någon varit sjukskriven fyra gånger. Då ska orsaken till frånvaron redas ut, liksom behovet av åtgärder.
Inte lyckats
Men sjuktalen i Helsingborg talar trots det sitt tydliga språk.
– Vi har inte lyckats fullt ut med våra ambitioner, konstaterar Maria Winberg Nordström.
Nu vill hon dra igång fördjupade studier av orsakerna till skillnaderna mellan ohälsotalet hos kvinnor och män.
– Det handlar om att säkra vårdkvaliteten för helsingborgarna. Men också om att kunna locka fler anställda när antalet äldre ökar, säger hon.
Allt kan braka ihop
I sin undersökning pratade Karin Sjöberg Forssberg med omkring 50 kvinnor. Hon berättar att flera grät av lättnad över att någon äntligen brydde sig.
Vad händer om ingenting händer i kommunerna?
– Då finns det risk för att allt brakar ihop. Allt fler äldre kommer att behöva hjälp och man måste göra mer för att säkra deras vård.