– Det var någonting i deras magkänsla som gjorde att de fick känslan av att den här personen inte var ute efter att arbeta på ett sätt som är önskvärt, säger Jan Klauser, säkerhetschef på Ängelholms kommun.

Det var i samband med rekrytering av personal till ett av kommunens boenden för ensamkommande barn som personalen slog larm. Misstankarna handlade om att en av de sökande i själva verket kan haft planer på att rekrytera till en extrem rörelse.

Säpo vill inte kommentera

Men mycket mer än så vill inte säkerhetschefen säga. Säpo ska ha kopplats in men vill inte kommentera enskilda fall. De vill varken bekräfta eller dementera att de känner till händelsen i Ängelholm.

Vad hände med den här personen?

– Det enda jag vet är att det blev ingen anställning i kommunen, säger Jan Klauser.

Enligt Säpo finns 150 bekräftade fall av människor som rest från Sverige för att strida med våldsbejakande islamistiska extremistgrupper, främst IS. Ungefär lika många obekräftade fall finns.

Säkerhetschefen vill inte säga vilken organisation eller rörelse misstankarna i Ängelholm handlar om. Han betonar att kommunens arbete innefattar extrema rörelser på både höger- och vänsterkanten.

”Målsättningen är att arbeta proaktivt”

För ett drygt år sedan utsågs Mona Sahlin till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism – ett av uppdragen är att få kommunerna att bli mer aktiva i det förebyggande arbetet.

Frågan är på agendan både i till exempel Landskrona och Helsingborg men där finns inga erfarenheter av konkreta fall som det i Ängelholm.

– Målsättningen är att vi ska arbeta proaktivt. När vi får reda på att något är på gång att hända, då ska personal i skolan eller annan personal veta hur de ska agera, säger Ängelholms säkerhetschef Jan Klauser.