Marie-Louise Eek och Barbro Nilsson stöttar vittnen i samband med rättegång. Foto: Johanna Jönsson

De stöttar och lugnar vittnen inför rättegången

Publicerad

Att vittna i en rättegång kan vara en jobbig process att gå igenom. Men regelrätta hot är ovanligt, enligt Brottsofferjouren i Helsingborg som har till uppgift att stötta vittnen.

– Det är viktigt därför att vittnesmålen många gånger är det som avgör målen. Annars kan det bli ord mot ord och då blir det inte ens en förhandling, säger Marie-Louise Eek som är vittnesstödssamordnare vid Helsingborgs tingsrätt för Brottsofferjouren.

Vittnesstödjarna arbetar helt ideellt via Brottsoffersjourerna runt om i landet. Deras uppgift är att dels ringa upp vittnen innan rättegången och ha stödsamtal, men också finnas till hands innan själva rättegången på tingsrätten.

Rädsla för den misstänkta gärningsmannen

Barbro Nilsson har lång erfarenhet som vittnesstödjare. Hon arbetar aktivt för att lugna ner de som ska vittna i en rättegång då många kan tycka att det känns som en utsatt position.

– Det som de är rädda för är om ”han” eller ”hon” är där inne, den person som de ska vittna mot. Många tycker det är obehagligt att den personen sitter där inne, säger Barbro Nilsson.

Helsingborgspolisen berättade nyligen för SVT att många är rädda för att vittna.

– I dag vågar inte folk vittna på en skadegörelse för att de är rädda för repressalier. Affärsinnehavare vill inte vittna för att ungarna snackar och då slår de sönder butiken, säger Mathias Lööw som är gruppchef på polisen i Helsingborg.

TV: Se hela inslaget här

Tio samtal om övergrepp i rättssak

Men enligt Brottsofferjouren så är det en liten del av de vittnen som de är i kontakt med som faktiskt blir utsatta för hot.

– Förra året siffror visar av 753 stödsamtal så var det tio samtal som gällde övergrepp i rättssak. Det var fem kvinnor och fem män, säger vittnesstödsamordnaren Marie-Louise Eek och fortsätter:

– Men det är klart att rädslan hos de tio är 100 procent.

Övergrepp i rättssak

Övergrepp i rättssak heter det när en person som finns med i en utredning som både målsägande (den som har blivit utsatt) eller som vittne blir hotad eller utsatt för påtryckningar för att hindra utredningen. Gärningspersonen döms till fängelse i högst fyra år.

Men om brottet döms som grovt så får den dömda personen fängelse i lägst två år och högst åtta år. Då krävs det att det har inneburit en risk för den utsatta eller om det har förekommit våld, varit av hänsynslös eller farlig art.

Om brottet däremot döms som ringa så döms gärningspersonen till böter eller fängelse i högst sex månader.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.