Tidigare var Helsingborg hårt drabbat av skolbränder, de flesta anlagda. 2009 var kostnaderna för bränder i skolor uppe i över 15 miljoner kronor. Då låg Helsingborg på topp tre i hela landet. Trenden höll sedan i sig i några år men nu ligger man långt ned på den listan.

– Vi har jobbat medvetet och aktivt med den problematiken sedan dess, säger Magnus Garpdal på räddningstjänsten.

Förklaringen är enligt Magnus Garpdal riktade insatser mot skolelever under hela skolgången, från årskurs ett till årskurs sju. 

– Vi har byggt det mycket på att skapa goda relationer med ungdomar och försöka förstå varför man vill anlägga skolbränder.

TV: Se hela inslaget

Dels handlar det om att eleverna får utbildning i vad man ska göra vid en brand, där de får besöka räddningstjänsten och prova släcka brinnande personer och se hur bränder kan starta. Något som också ger en bättre kunskap om konsekvenserna vid en brand.

– Det får max gå 24 timmar efter en brand på en skola innan vi är där och har konsekvenssamtal med berörda elever, säger Magnus Garpdal.

Dessutom så har man sett att många skolbränder startas av personer som har en problematisk relation till den aktuella skolan.

– Det kan vara före detta elever som är besvikna på skolan, personer som är besvikna på lärare eller som har varit mobbade som vill hämnas på skolan, säger Magnus Grapdal.

Därför samarbetar räddningstjänsten med så kallade trygghetsvärdar. Elever som dels får extra utbildning i brandsäkerhet men som också jobbar aktivt för en tryggare stämning på skolan.