– Skulle vi dimensionera rörnätet för de extrema skyfallen som vi har idag så skulle vi behövt ha enormt stora rörsystem till en väldigt hög kostnad. Detta är ett sätt att behålla en liten dimension på rören samtidigt som vi kan ta hand om vattnet, säger Henrik Bertheden, stf chef Samhälle på Ängelholms kommun.

Tidigare hade villaområdet i Munka-Ljungby problem med översvämningar i källare. Men sedan regnbäddarna tagit plats i har det inte varit några översvämningar i området.

Hämtades från USA

Ängelholms kommun var först i Sverige med att anlägga regnbäddar och allt fler kommuner tar nu efter.

– En föredetta kollega fick inspiration efter hon var på konferens i USA, där regnbäddar är mycket vanligare.

Regnbäddarna har framfört allt tre syften. Att motverka översvämningar vid stora skyfall, sänka farten för fordonstrafikanterna och därmed höja säkerheten för gång- och cykeltrafikanter samt skapa trevligare miljöer i asfaltsdominerande miljörer.

Ökande kostnad

Henrik Bertheden menar att i framtiden kommer en allt större andel av kommunens budget gå åt till att förhindra översvämmningar.

– På sikt kommer vi att göra det. Vi ser att vi har ökade regn och vi får mer och mer lagkrav på oss för att förhindra översvämningar. Helt klart kommer det bli en ökad kostnad, säger han.

Kostnaden för regnbäddarna i Ängelholms kommun är, enligt Henrik Bertheden, svår att uppskatta, men han menar att det är lönsamt på längre sikt.

– En VA-sanering kostar mellan fem till tio miljoner per gata och i det sammanhanget är detta en väldigt liten extra kostnad, säger han.

I klippet ovan förklarar Henrik Bertheden hur regnbäddar fungerar.