Danspaus för fjärdeklassarna på Husensjö skola Foto: Winnie Gravlund

Här dansar eleverna sig till smartare hjärnor

Uppdaterad
Publicerad

Brain break betyder hjärnpaus. Men metoden som används i skolor i Helsingborg handlar mer om en fysisk paus med dans och rörelser mitt i lektionen. Det mår hjärnan bra av, enligt forskningen.

En liten bit in i mattelektionen för fjärdeklassen på Husensjö skola gör läraren Frida Sander en paus i skolarbetet. Brain break-dags! Eleverna är genast med, flyger ur bänkarna, häftig musik och en dansare dyker upp på en skärm längst fram i klassrummet.

Dansglädjen är påtaglig.

– I början var det lite pinsamt att dansa inför de andra i klassen, men nu har jag vant mig vid det, säger Alexander Pettersson.

Mer fokuserade

Idag vill varken han eller klasskompisen Alma Navntoft sluta med pauserna.

– Man lyssnar bättre när man har skakat av sig, säger hon.

Vad är bäst av alla Brain breaks?

– Dans! svarar båda.

Läraren Frida Sander och hennes kollega Mattias Andersson, som arbetar tillsammans med metoden, har dragit samma slutsats.

– Vi har märkt att eleverna kan hålla koncentrationen längre och blir mer fokuserade. Uthålligheten ökar, säger hon.

Stöd i forskningen

Gustaf Andersson från Elevhälsan i Helsingborgs kommun har varit med och introducerat metoden. Husensjö är en av flera Helsingborgsskolor som anammat metoden.

– Forskningen kring pausrörelser i skolan visar precis samma sak som lärarna noterat. Just nu kartlägger Elevhälsan all fysisk aktivitet under skoldagen hos Helsingborgsskolorna. Då får vi ännu mer kunskap, säger han.

– Vi blir bättre utrustade för inlärning om vi rör på oss. Vi är inte gjorde för att sitta stilla i 60 minuter. Så metoden är bra för både hjärnan och kroppen.

På Husensjöskolan är hjärnpausen över. Instruktionsvideon och musiken stängs av. Eleverna sätter sig i bänkarna igen och plockar fram sina laptops. Undervisningen fortsätter. Lugnet sprider sig.

Se hela inslaget om Brainbreaks här

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.