Beslutet om folkomröstning togs av kommunfullmäktige på måndagskvällen. Detta sedan drygt 1 600 namn samlats in i ett så kallat folkinitiativ.
Den 12 december kan Svalövsborna gå till valurnorna och säga ja eller nej till en ”förändrad bolagsstyrning” – den första folkomröstningen i kommunens historia.
– Det är ganska originellt att en folkomröstning handlar om en organisatorisk fråga, säger Folke Johansson, som är expert kommunal politik vid Göteborgs universitet.
”Flytta från fullmäktige”
När den SD-ledda kommunledningen i Svalöv tidigare i år ville överföra kommunens bolag och en del av personalen till en koncern, protesterade oppositionen.
Kritikerna menade att koncernbildningen skulle flytta besluten från kommunfullmäktige. Inget problem, menade förespråkarna, eftersom politikernas inflytande regleras i bolagsordning och ägardirektiv.
Statsvetaren Folke Johansson förstår till viss del invändningarna.
– Koncernbildningar kan vara ett demokratiskt problem. Man kan reglera och styra, men folks möjligheter att få insyn och ta del av offentliga handlingar riskerar att försämras, säger han.
Inte klarar av själva
Folke Johansson konstaterar att politiker brukar ta till folkomröstningar i frågor som de själva inte klarar att hantera.
– De tydligaste exemplen på det är folkomröstningen om högertrafiken och kärnkraften. Det luktar lite åt det hållet även i Svalövsfallet, säger han.
Vilka frågor är idealiska för folkomröstningar?
– Den klassiska folkomröstningsfrågan handlar om kommundelning eller kommunsammanslagning. Där finns ingen självklar politik, utan det är en fråga för invånarna själva att lösa.
I Svalöv kom folkomröstningen till genom ett folkinitiativ. Det innebär att minst en tiondel av de röstberättigade måste ställa sig bakom förslaget.
Skulle man inte få ihop så många namn, finns ett annat sätt att undersöka hur invånarna ser på en fråga, säger Folke Johansson.
– Då kan man göra en stor opinionsundersökning. En survey-undersökning är en ungefär lika säker metod som en folkomröstning.