Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Jag har blivit påmind om min dödlighet”

Blodförgiftning kan leda till döden inom loppet av ett par timmar. Nu har forskare i Lund hittat ett sätt att tidigt upptäcka om patienter riskerar att drabbas.

– Det kan rädda många liv, säger Adam Linder, läkare och forskare vid Skånes universitetssjukhus.

Blodförgiftning, eller sepsis som den medicinska termen lyder, utvecklas ofta ur en lunginflammation eller urinvägsinfektion. Bakterier tar sig in i blodet och får kroppens eget immunförsvar att överreagera.

– Kroppen släpper en ”atombomb” i sitt eget land, beskriver Adam Linder, som tillsammans med läkarkolleger i USA och Kanada forskar om sepsis.

Det var just vad som hände Stefan Gustafsson från Landskrona i höstas. Han kände sig dålig, hade feber och hosta, och uppsökte till slut akuten.

– Men där visste läkarna inte vad jag drabbats av, de gissade på allt från fågelinfluensa till en hjärtinfarkt.

”Jag var rädd”

För säkerhets skull fick han dock omgående antibiotika medan hans blodprov analyserades. När svaret kom efter ett par timmar visade det sig att han redan hade bakterier, stafylokocker, i blodet. De hade satt sig runt hjärtat och orsakat ett bråck på aortan, kroppspulsådern. Stefan Gustafsson skickades omedelbart till hjärtintensiven i Lund.

– Jag förstod ju att det var mycket allvarligt, så jag var rädd, säger han.

Vid en blodförgiftning skickar kroppen ut mängder av vita blodkroppar för att bekämpa bakterierna. För att de ska kunna nå ut i alla organ börjar blodkärlen att läcka. Därmed sjunker blodtrycket kraftigt och viktiga organ drabbas snabbt av syrebrist.

– Kärlen blir som en läckande trädgårdsslang, berättar Adam Linder. Och läget kan väldigt snabbt bli akut.

10 miljoner dör av blodförgiftning

Att tidigt upptäcka om en patient riskerar att drabbas av sepsis kan därför rädda många liv. Tillsammans med kolleger i USA och Kanada har Lundaforskaren Adam Linder funnit en markör i blodet som kan berätta vilka patienter som befinner sig i riskzonen. Därmed kan de också tidigt behandlas med antibiotika för att förhindra att blodförgiftningen bryter ut.

Varje år dör omkring 10 miljoner människor i världen av blodförgiftning. Att hitta ett sätt att tidigt upptäcka tecken på sepsis är därför att jämföras med att hitta den ”heliga graalen”, säger Adam Linder.

För Stefan Gustafsson i Landskrona har livet börjat återvända till det normala. Som minne av den gångna vintern har han ett stort ärr över hela bröstkorgen.

– De fick såga upp mig för att nå den stora kroppspulsådern och laga bråcket, aneurysmen, som bakterierna orsakat.

Han är väl medveten om att han haft ”tur” i oturen.

– Det hade kunnat gå åt vilket håll som helst. Jag har blivit påmind om min dödlighet, jag är ingen stålman.

FAKTA

Visa

Blodförgiftning är en allvarlig men ovanlig infektion som innebär att bakterier har kommit in i blodet. Kroppen försvarar sig då genom att starta en inflammation som i sin tur kan göra att man blir svårt sjuk.

Man kan få blodförgiftning om bakterier kommer in i blodet via till exempel urinvägarna, huden eller lungorna. Bakterier kan även samlas vid främmande material som har opererats in i kroppen, till exempel ledproteser eller konstgjorda hjärtklaffar och därifrån spridas till blodet.

Om man är äldre eller av andra skäl har ett nedsatt immunförsvar kan man lättare få blodförgiftning.

Blodförgiftning kommer ofta mycket snabbt, ibland på några timmar och kan vara livshotande. Man behandlas på sjukhus och de flesta som får behandling blir bra igen.

Många tror att röda strimmor på huden från ett sår kan vara tecken på blodförgiftning, men dessa orsakas av en irritation i blod- och lymfkärl.

Källa: Vårdguiden

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer