Nästan en av fem Helsingborgare har nedsatt psykiskt välbefinnande. Foto: Cecilia Hedlund

Nästan var femte helsingborgare mår dåligt

Uppdaterad
Publicerad

Helsingborg är en av de kommuner i Sverige där störst andel av befolkningen mår dåligt. Nu varnar stadens poliser för att allt fler får med dem att göra på grund av psykisk ohälsa.

17 procent av Helsingborgarna har uppgett att de har nedsatt psykiskt välbefinnande, i en undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten som visar ett fyraårssnitt från 2015-2018. Det är en ökning från mätningen innan, då siffran var 14 procent.

Kvinnor mår sämst

Sämst mår kvinnorna – 20 procent har nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med 14 procent av männen. 

Detta är något som stadens poliser märker av, enligt det så kallade Turlag 5 hos Helsingborgspolisen. En del av polisen som ofta delar med sig av sina betraktelser från polislivet på sociala medier.

Nyligen sammanfattade de sina tankar efter ett nattskift i ett uppmärksammat inlägg på Instagram. 

– Förr kunde vi förknippa psykisk ohälsa med människor som redan var på samhällets kant. Så är det inte idag, upplever vi. Det handlar om vanliga medborgare, det kan vara ens granne eller vem som helst, säger polisinspektör Carlos Fernando.

Carlos Fernando och Hans Englund är poliser i Turlag 5 i Helsingborg. De är oroliga över utvecklingen. Foto: Caroline Larsson

Upplever en ökning av ärenden 

Det är han som är författaren bakom inlägget, där man bland annat kan läsa:

”Vi som under många år har jobbat ute i uniform på gator och torg upplever att detta nog kan vara samhällets största bryderi just nu.”

Poliserna upplever att de får hantera allt fler situationer som grundar sig i psykisk ohälsa.

– I stort sett varje pass kommer det något ärende som involverar detta, säger Hans Englund, polisassistent.

– Det kan handla om att anhöriga ringer oss för att de är oroliga, eller för att någon gör ett självmordsförsök, säger Carlos Fernando.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.