Det är individ- och familjeomsorgen som slagit sig ihop med elevhälsan och skolorna.

– Sedan ett par år tillbaka samarbetar vi på nya sätt, både vuxna emellan och tillsammans med barn och unga. Och vi utvecklar hela tiden våra metoder, säger Lars-Ola Olsson, chef för lärande och familj i Ängelholm.

I höst är det fokus på att fånga upp negativa effekter av pandemin och då är det skolkuratorernas arbete som ska förstärkas.

Nytt gymnasieprogram

Här är några andra exempel på det nya samarbetet:

Ett nytt resursteam med specialpedagoger, socialpedagoger och socionomer kan kopplas in på skolor där de egna resurserna inte räcker till.

Elevernas utveckling följs upp bättre, teamen lär känna varje barns behov och hela familjen involveras i arbetet.

Gymnasieskolan har förstärkts så att elever med neuropsykiatriska diagnoser får extra stöd av specialpedagoger och socionomer. Ett nytt gymnasieprogram har införts för elever som tidigare haft det svårt i skolan.

Nöjd med resultatet

Och resultatet?

Lars-Ola Olsson är nöjd. Själva satsningen har hittills kostat tre miljoner. Men den har sparat in mer än dubbelt så mycket.

– Färre barn och unga behöver skickas till utredningshem eller HVB-hem i andra kommuner. De kan få hjälpen här hemma. På samma sätt behöver inte heller gymnasieelever med specialbehov söka sig till skolor i andra kommuner för att få extra stöd.

Bättre betyg för pojkarna

Märks satsningen på betygen?

– Betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor har minskat avsevärt. Pojkarna är nästan i kapp, tidigare var det en stor differens, säger Lars-Ola Olsson.

– Men framför allt har det blivit bättre för våra elever. Vi får mycket feedback från både dem och deras anhöriga som bekräftar det.