I flera kommuner har ordningsvakter blivit en allt vanligare del av trygghetsarbetet.

En djupanalys som branschföreningen Säkerhetsföretagen beställt från Upphandlingsmyndigheten visar att kommunernas kostnader för säkerhetstjänster mellan åren 2015 och 2018 ökat med 400 miljoner kronor – till drygt 2 miljarder kronor. Senare data än så finns inte.

Siffrorna ska presenteras i en kommande rapport om kommunala ordningsvakter.

Vill också ha större bevakningsområden

Enligt Säkerhetsföretagens analys beror kommunernas ökade kostnader på en kontinuerlig utbyggnad av säkerhetsarbetet. Ett traditionellt säkerhetsarbete med bevakning som sedan byggts på.

–  En del kommuners tillfälliga utryckningar vid exempelvis otrygghet i bibliotek och skolor följt av dedikerade trygghetssatsningar med patrullerande ordningsvakter, säger Li Jansson, branschchef och vice vd på Säkerhetsföretagen.

Enligt Lars Sjöberg på Polismyndighetens rättsenhet är det inte bara fler ordningsvakter som efterfrågats de senaste åren. 

–  Man har också önskat ha större områden än man tidigare hade, säger Lars Sjöberg.

Kommunerna måna om trygghetsarbetet

Sveriges kommuner och regioner, SKR, tror att det kan bli allt vanligare med ordningsvaktsverksamhet i kommunerna.

– Jag tror att alla kommuner är måna om att befolkningen ska känna sig trygg och säker i sin egen kommun så frågan blir alltmer aktuell, säger Greta Berg som arbetar med trygghet och säkerhet på SKR .

Mattias Vajda och hans kolleger har arbetat omkring 15 år som timanställda kommunala ordningsvakter. I klippet kan du höra om hur jobbet förändrats – och även hur en lokalpolis ser på ordningsvakternas arbete.