I grunden reglerar lagen hur elevhälsan ska vara sammansatt och det måste alla kommuner följa: Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Även om inte alla yrkeskategorier alltid finns på varje skola.

Varierar mellan kommunerna

Men hur mycket kommunerna satsar ekonomiskt på elevhälsan varierar, visar en jämförelse som SVT Nyheter har gjort.

7 569 kronor per elev och år – så ser det ut i Bjuv. Det är bäst i Nordvästskåne. 

I botten ligger Helsingborg med 3 222 kronor per elev och år. Det är ungefär samma nivå som landets övriga storstäder ligger på.

Men det är osäkert om skillnaderna mellan kommunerna i Nordvästskåne handlar om kvalitet, annorlunda sätt att arbeta eller om en större kommun helt enkelt kan budgetera på ett annat sätt,

SVT har inte lyckats få något svar från Helsingborgs kommun.

”Elevhälsan prioriterad”

I Bjuv var det svårt att få till stånd en intervju med de tjänstepersoner som ansvarar för elevhälsan. Förvaltningschef Madeleine Peyron och elevhälsans chef Vlatka Glumac skickar istället skriftliga svar på SVT:s frågor.

De skriver:

”För att kommunens barn ska lyckas i skolan och må bra tycker vi det är viktigt att arbeta med alla delar som är av betydelse för barnet. Elevhälsan är viktigt i detta arbete och därför en prioriterad fråga både utifrån verksamhet och resursfördelning.”

Satsar på förebyggande

Hur används pengarna?

”Resurserna används huvudsakligen för att kunna erbjuda tidiga och förebyggande insatser”

De båda cheferna pekar på olika faktorer som man lyckats med, bland annat att skapa kultur för samverkan inom elevhälsan och med andra som finns runt elever i behov av särskilt stöd

Finns det ett stort hjälpbehov hos eleverna i Bjuvs kommun?

”Varje elevs behov av stöd är unikt. Man kan inte generalisera utifrån alla elever. En elevs behov av stöd från elevhälsan varierar över tid.