Michell Leonhardt Persson är miljökonsult på den firma som gör en asbestsanering på Laröds skola. Hon vittnar om att många i byggbranschen sanerar utan att göra det på rätt sätt. Något som ger fuskarna en konkurrensfördel, menar hon. Foto: Tomas Malmberg

Fortsatt fusk med asbest

Uppdaterad
Publicerad

Fusket i hanteringen med asbest är utbrett, enligt fackförbundet Byggnads och Arbetsmiljöverket. I Sverige dör det runt 100 personer om året av den cancerform som kan följa från exponering av asbestdamm.

År 1982 infördes ett totalförbud för användning av asbest i Sverige. In på 1970-talet var det mineralbaserade ämnet populärt inom byggnadssektorn, bland annat för sina brandskyddande och hållbara egenskaper.

Sedan dess har många hus med asbest renoverats eller rivits. Men enligt Arbetsmiljöverket finns det uppskattningsvis 400 000 ton asbest kvar i svenska hus.

Rivningsmaterial med asbest ska plastas in innan det förvaras i låsta containrar. Foto: Tomas Malmberg

Struntar i riskerna

För att ett företag ska få sanera asbest krävs ett tillstånd från Arbetsmiljöverket.

– Även när vi gör inspektioner av sanerare med tillstånd hittar vi brister. Sen finns det många som genomför saneringar utan att ha tillstånd. Många gör det utan att bry sig om konsekvenserna, säger Peter Burman, enhetschef på Arbetsmiljöverket region syd.

Peter Burman, enhetschef på Arbetsmiljöverket, som ser allvarligt på de brister som myndigheten upptäcker i hantering av asbest. Foto: Arbetsmiljöverket

Giftigt damm

När asbest hanteras och dammar blir luften giftig. Men det kan ta flera decennier innan symptomen visar sig. Och det rör sig om svårbehandlad cancer samt andra sjukdomar som kan drabba den som vistats i dammet. Däribland mesoteliom. Enligt Arbetsmiljöverket, som hänvisar till SCB:s cancerregister, dör det runt 100 personer årligen i Sverige i den cancerformen.

– Främst är det rivningsarbetare, byggare, målare och elektriker som drabbas, säger Robert Nilsson, skyddsombud på fackförbundet Byggnads i Helsingborg.

Arbetsmiljöverket är den myndighet som sköter tillsynen av hur asbest hanteras på byggarbetsplatser. Men Robert Nilsson vill att hans fackförbund ska få genomföra tillsyn även hos ickemedlemmar.

– Det är ett förslag till lagändring som vi har lämnat, säger Robert Nilsson.

Robert Nilsson, skyddsombud i Helsingborg, fackförbundet Byggnads. Foto: Tomas Malmberg

Livsfarliga konkurrenter

Michell Leonhardt Persson är miljökonsult på det företag som, tidigare i somras, asbestsanerade en av Laröds skolas byggnader inför rivning.

I lokalen skapas det ett undertryck som gör att täckplasten buktar innåt. De som arbetar innanför är iklädda heltäckande dräkter med speciella friskluftsmasker.

En del av Laröds skola som håller på att rivas. Den bortre delen asbest saneras innan den ska rivas. Foto: Tomas Malmberg

Hennes arbetsgivare har vid tidigare arbeten kallats in för att röja upp efter företagare som spridit hälsofarliga ämnen vid felutförda saneringar.

– Arbetare och de som ska vistas i lokalerna sen utsätts för risker. Det känns inte alls kul. Och uppenbarligen kommer vi att ta ett högre pris eftersom det tar längre tid när vi förbereder och utför sanering, säger hon.

En av Laröds skolas byggnader saneras inför rivning. Foto: Tomas Malmberg

Fakta

Asbest kan påträffas i bland annat: Yttertak, stålkonstruktioner, värmeisolering, rör och värmepannor, armering, kanaler, golvplattor, underskikt till plastmattor, fix och fog samt färger och plaster. Främst i material som använts innan 1982 då ämnet totalförbjöds, 1976 infördes det första förbudet. 

Tillsyn

I landet har Arbetsmiljöverket genomfört 431 tillsynsärenden riktade mot asbesthantering mellan januari och maj i år. 89 inspektioner genomfördes i region syd under perioden. Enligt myndigheten ingår dock asbestinspektioner i andra tillsynsärenden som inte finns med i statistiken. 

Senast i början av juli fick ett Helsingborgsföretag krav på att att åtgärda brister i sitt arbete med asbestmaterial. Enligt myndigheten saknades bland annat tillstånd, tillräckliga åtgärder i arbetet och intyg om medicinska kontroller av medarbetarna.

Källa: Arbetsmiljöverket    

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.