Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande, var inte mer än 13 år när varvet lades ner i Landskrona. I ett slag ställdes flera tusen landskronabor utan arbete.
– Det präglade hela staden. Jag minns känslan av att ”nu går det riktigt illa”. Jag minns konkret den stora demonstrationen som samlade 10-12.000 personer här i Landskrona.
Läs mer: 30 år efter varvet – nu växer Landskrona av havre, el och vind
”Trodde det var en formsvacka”
Det var en kris som under generationer kastat en skugga över staden.
– Vi var först med det som senare generationer har kommit att kalla globaliseringen. Landskrona förstod inte vad som hände, då vi trodde det var en tillfällig formsvacka. Så var det inte och den krisen har följts av nya kriser.
I dag vill han bidra till att skapa en annan bild av staden.
– I dag mår Landskrona allt bättre. Företagen väljer inte längre att flytta härifrån, utan de flyttar hit. Människor väljer på ett annat sätt Landskrona som bosättningsort än vad man gjort tidigare, säger han.
Flera tunga företag har etablerats i kommunen de senaste tio åren. De senaste i raden är företag som planerar att utveckla och tillverka elbilar och elmotorer.
”Mycket jobb återstår”
Men trots flera företagsetableringar går fortfarande 11 procent av Landskronas befolkning utan arbete. Det kan jämföras med rikssnittet på omkring sju procent.
– Man måste se det ur ett historiskt perspektiv. Mellan 1990-talet och tidiga 2000-talet tappade den privata sektorn 3.000 jobb. Vi har återtagit många av dem, men mycket arbete återstår.
– Vi dras fortfarande i sviterna av varvets nedläggning och den dåvarande stadens oförmåga att se och förstå att det var en helt ny tid vi levde i. Förstår man inte det som händer runtomkring en så kan man inte heller fatta rätt beslut.